Personalminskningar väntar och kostnaden för vikarier är för höga, framförallt inom förskolan. Samtidigt har gymnasiet för få elever på flera program.
För många lärare och för många vikarier är bara en del av problemet. Även skolskjutsarna ska ses över.
Utbildningsförvaltningen går back. Nu ska det åtgärdas samtidigt som en rustning för framtiden måste ske. Prognosen för underskottet ligger just nu på 8, 9 miljoner kronor. Den har förbättrats mycket på grund av statsbidrag som gått till både förskola och grundskola. De går inte att räkna in i den långsiktiga budgeten, ett av dem sträcker sig exempelvis endast över tre år.
Framförallt är kostnaderna för personal för höga. Underskottet ser ut att hamna på 13, 6 miljoner kronor. Att förvaltningen går back med en mindre siffra beror på att det finns enheter som går plus.
Det är kommunfullmäktige som har gett i uppdrag till alla nämnder med underskott att genomföra åtgärder. Utbildningsnämnden tog fram ett förslag efter halvårsskiftet, men fick bakläxa och uppdraget blev att göra mer tillförlitliga underlag.
– De ska innehålla analyser och vilka åtgärder vi kan vidta, säger Mats Åkerlund, som började som skolchef i september.
När ärendet var uppe på utbildningsnämnden i torsdags antogs en grund för det fortsatta arbetet.
Där har de områden som går back samt möjliga åtgärder identifierats.
– Vi kommer allt eftersom att presentera förslag på effektiviseringar för politikerna under nästa år, säger Magnus Åkerlund.
En idé är att det blir färre men större förskolor. De kan få fyra avdelningar.
– Det innebär att personalen kan nyttjas bättre och att de kostsamma köken blir färre, samtidigt som vi kan få bättre kvalitet. Kostnaderna för vikarier är stora. Sjukfrånvaro måste vi alltid täcka upp, men vi kan se över hur det ser ut med kompetensutveckling, vad behöver vi och hur och när kan vi ha det?, säger Magnus Åkerlund.
Även strukturen för grund- och förskola ska ses över, vad gäller centrum och landsbygd. Redan tidigare har till exempel skolan i Unbyn, med ett 60-tal elever, funnits med i diskussionen. Boden söker där en samverkan med Luleå.
– Allt handlar inte heller om effektiviseringar. Vi har dålig standard på våra skolor i Boden och då måste vi titta på var har vi skolorna samtidigt som Boden ska växa. Så då kan vi se att här måste kommunen bygga investera.
Det är en ganska stor utredning det här?
– Ja det heter duga, säger Mats Åkerlund.