Mycket ska göras på kort tid, konstaterar kommunalrådet Claes Nordmark (S). Ur ett 20-årigt perspektiv måste därför kommunen jobba fem-sju gångar snabbare än vanligt.
– Projektorganisationen är på plats. Vi ska se till att möjliggöra etableringen för H2GS och att samhällseffekten blir så stor som möjligt för Boden, regionen och Sverige, säger Mats Berg.
Mot bakgrund av den historiska samhällsomställning som Boden står inför i och med H2GS:s beslut att bygga ett stålverk i Norra Svartbyn har kommunledningsförvaltningen beräknat investeringskostnaderna och effekterna av dem åren 2022-2030.
Från 2025 och framåt beräknas investeringsnivån ligga på 250 miljoner kronor årligen undantaget år 2027 då den går upp till 280 miljoner.
H2GS räknar med att stålverket ska sysselsätta cirka 1800 anställda.
– Inflyttningsservice är nyckeln. Det är viktigt att de får ett bra och personligt bemötande, säger Mats Berg.
40 procent av stålverkspersonalen räknar kommunen med kommer pendla in till Boden.
Totalt med kringetableringar räknar kommunen att 10 000 fler personer kommer arbeta i Boden-Luleåområdet senare delen av 2020-talet och att invånarna i Boden år 2030 kommer vara 33 000. Jämfört med idag kommer det bland annat krävas 3 200 fler bostäder, entreprenörsbostäder, en helt ny förskola med åtta avdelningar, ny infrastruktur, utökad räddningstjänst och engelskspråkig undervisning.
Det kommer växa upp helt nya bostadsområden samtidigt som nya förskolor ska byggas för att ersätta gamla, skolorna upprustas och en helt ny högstadieskola inrättas.
– Bostadsbyggandet kommer att börja rulla igång nu. I och med det skapar vi möjligheter för en befolkningstillväxt, säger Mats Berg.
Inledningsvis kommer alla investeringar innebära att kommunens resultat svänger betydligt innan det stabiliseras efter 2026.
– 2023–2024 kommer vi ha ett ackumulerat underskott på 150 miljoner till följd av vi ökar investeringarna och förstärker för att möta det här. Vi behöver hjälp att täcka dem och enligt kommunallagen ska underskottet återställas på tre år, säger Mats Berg.
Bodens skuldsättning per invånare kommer att vara mycket hög och uppgå till 1 140 miljoner kronor. Det innebär en stor risk för skattebetalarna, påpekar Mats Berg.
Förvaltningsledningen pekar också på andra risker, såsom att etableringen helt uteblir till att befolkningsutvecklingen och skattekraften blir lägre än kommunen räknat med.
Mot bakgrund av de stora investeringsbehoven har förvaltningen kommit fram till att nämnderna måste få en utökad ram på sammanlagt 25 miljoner kronor i år och att investeringsbudgeten måste utökas med lika mycket. Kommunstyrelsens arbetsutskott har bifallit förslaget, som måste godkännas av kommunfullmäktige.
– Vi behöver ett resurstillskott på ungefär 25 miljoner kronor per år till 2025, säger Mats Berg.
Fortfarande har regeringen inte lämnat något besked ifall kommunen får ett statligt omställningsstöd för att klara så pass tuffa ekonomiska åtaganden.
– Vi har dock fått bra signaler om att regeringen förstår vår situation, att det är ansträngande för en liten kommun att ta på sig ett så stort ansvar för den gröna omställningen. Jag vet att de tittar på frågan och vi ligger på så klart. Det är ett nationellt intresse att det stålverket blir av, säger Claes Nordmark.