– Nog har jag skrikit ett par gånger, säger han till Kuriren.
Etapp 2 kunde inte börjat sämre för Niklas Mannberg från Högåkers OK. Precis efter startpunkten insåg västerbottningen att något saknades.– Precis när jag dragit in i skogen, då jag ska ta kompassriktning mot kontrollen, märker jag att jag har glömt kompassen. Jag funderade ett tag vad jag skulle göra, men det var bara att köra på, säger Mannberg.
Men det skulle bli värre.
Mycket värre.
– Efter tvåan, på väg mot tredje kontrollen, började det göra så jävla ont i hälen. Det gick inte att fortsätta, så jag satte mig och tog av skorna, säger 23-åringen.
Ett skavsår på hälen, som orsakades av hans nyinköpta orienteringsskor, gjorde så ont att det inte längre fanns några alternativ. Niklas Mannberg var tvungen att ta av sig skorna – redan efter drygt en kilometer av den milslånga banan.
Att bryta tävlingen var aldrig ett alternativ. Han och några kompisar tävlar om prestigen att vara inbördes bäst i klassen, då ingen av dem har särskilt stora chanser att ta hem totalsegern. Så Mannberg, utan skor, påbörjade klättringen upp för det första berget med skorna i handen och sprang relativt smärtfritt de knappt nio kilometerna till mål.
– I dag är det ömt, men jag trodde det skulle vara värre. Det var relativt mjukt ändå, speciellt i slutet av banan. Men nog har jag skrikit några gånger. Jag har aldrig varit så glad över att springa i myr och sand. Annars brukar man bara svära åt det, säger Niklas Mannberg, som ändå inte var helt missnöjd med sitt lopp med tanke på omständigheterna.
– Med tanke på att jag inte hade några skor och ingen kompass, så gick det hyfsat bra.
Högåkerlöparens lopp i H 21 blev en snackis på området. Själv tycker han inte att episoden var särskilt speciellt.
– Ja, jag tycker att det låter värre än vad det var. Det gick ändå okej att springa, säger han.
Springer du med skor hela vägen på nästa etapp?
– Jag får försöka med tejp och några lager compeed. De sägs ju vara bra.