Han och Johanna Sundbaum var klasskompisar på Björknäsgymnasiet 1985. De gick naturvetenskapliga programmet med efterföljande resa söderut för utbildning.
Så småningom styrdes kosan åter till hemstaden. I dag arbetar de som läkare på Sunderby sjukhus och har båda familj med barn, ungdomar som snart ska träda in i gymnasiets värld.
- Finns det något gymnasium kvar då? funderar Johanna Sundbaum. Och kommer det att tillgodose mitt barns behov av utbildning?
Ringar
Ett nedmonterat gymnasium ger negativa ringar på vattnet för kommunen, menar hon.
- Dessa blir oerhört stora om förslaget går igenom.
Naturvetenskapliga programmet tillhör basutbudet inom gymnasieskolan, är deras uppfattning.
- Programmet är väldigt brett, en av de bästa högskoleförberedande utbildningar som finns, anser Johanna Sundbaum. Tas detta bort förloras en dimension för gymnasieskolan och kommunen. Det måste finnas förutsättningar för det programmet i en såpass stor kommun, en utbildning som kan gagna studier senare för den som vill.
Pendling
Ska elever tvingas pendla för att gå naturvetenskapliga programmet? undrar de en smula bestörta.
- Kommunen måste vara attraktiv för att locka till sig människor, betonar Fredrik Röding. Och nationellt sett kommer fler människor med den här typen av utbildning att behövas. Utbildningsnivån behöver höjas i samhället om vi ska konkurrera globalt.
- Jag har alltid haft känslan att skolan i Boden är bra. Så kommer detta. Och i förlängningen: Jag ska kanske inte leva här?
Andra kommuner
Lösningen kan vara att studera hur andra kommuner hanterat problematiken och fortfarande kan erbjuda en mångfald av program.
- Det kan röra sig om samordning och samläsning mellan olika program, exempelvis i svenska, engelska och historia, förespråkar Fredrik Röding som tror att frågan kan klaras utan nedläggningar.
De vill i den andan inte ta bort andra gymnasieprogram till förmån för naturvetenskapliga.
- Absolut inte. Man måste ha bredd. I en framgångsrik kommun krävs olika kompetenser, förklarar Fredrik
Röding.