Saltade elräkningar

Vid avregleringen 1996 delades elkostnaderna och nätkostnaderna upp på olika bolag som i Boden. Där tog Beab hand om själva elkostnaden medan avknoppningen nätbolaget svarar för själva nätets kostnader och avgifter. ? Då fick vi bestämma en nätavgift. En svår sak och vi satte avgiften för lågt och rättade sedan till detta, men det var för stor höjning enligt Statens energimyndighet, säger VD Henrik Adling i Beab. Energimyndigheten gjorde en tillsyn under år 2000 med anledning av bolagets avgiftshöjning och slog ned på att nätbolaget höjt sina intäkter med minst 800.000 kronor under 1998 och 2000 trots att kostnaderna för branschens lokalnät i helhet minskat med 2,6 procent under tiden. Oskäligt höjda nätavgifter Enligt Energimyndigheten var det inte skäligt att nätbolaget höjde avgifterna år 2000 och förelade bolaget att sänka sina nättariffer med minst 800.000 kronor, så att man kom tillbaka till 1998 års intäktsnivå. Det skulle innebära att nätbolaget skulle både sänka nätavgifterna och betala tillbaka de 800.000 kronorna till cirka 17.000 kunder. Eller uppåt en femtilapp till varje nätkund. Nätbolaget i Boden överklagade till länsrätten i Södermanland men har åter åkt på pumpen. I sin dom i juni i år slår länsrätten fast att bolagets nättariff för år 2000 inte kan anses skälig. ? Energimyndighetens beslut om sänkning av nättarifferna får anses riktigt och bolagets överklagan avslås, finner länsrätten. Beab tänker överklaga Henrik Adling, VD för Beab och nätbolaget bekräftar att nätbolaget går vidare och överklagar till kammarrätten. ? Vi tycker att vi hade rätt att höja våra nätavgifter som fortfarande är bland de lägsta i landet, säger Adling. Enligt Henrik Adling sattes nättariffen för lågt vid avregleringen. ? Så lågt att vi var tvungna att kompensera det med en höjning som Energimyndigheten inte vill godta då de har andra kriterier. Samtidigt pekar Adling på ett projekt kallat nätnyttomodellen som tagits fram och testats på olika håll. Där jämförs prestation mot nätavgift, alltså vad kunden får för sina nätavgifter. Ett projekt som presenteras i höst. ? Enligt den modellen ligger vi 20 procent lägre i avgifterna äv vad vi borde ta ut. Vi har bland de lägsta tarifferna i landet och då känns det motigt att höra att vi tagit för höga avgifter när vi egentligen skulle kunna höja taxorna, menar Adling. Vad händer om ni förlorar även i kammarrätten? ? Vi hoppas att slippa en fällande dom. Det är inte värt den stora administration vi får med att jaga alla nätkunder som ska få uppåt en femtilapp. I stället hoppas vi att våra nätkunder är nöjda då vi har så jämföresevis låga nättariffer, avrundar Henrik Adling.