Strax innan ett brinnande världskrig kom spiondramat att skaka Boden.
Allt skedde under stort hemlighetsmakeri.
Under täckmantel som handelsman spanade danske reservlöjtnanten Aage Fredriksen i ett halvår på Bodens fästning – den största i Sverige.
Han tog foton, kartlade broar, vägar och byggnader. Materialet skickades vidare till ryska militären.
– Fredriksen hade förskingrat pengar hemma i Danmark och hamnat i klorna på ryska agenter som betalade honom mot att han spionerade, säger Eilert Gezelius, tidigare informationschef vid I 19, som i flera år forskat kring spionen.
Mystiska spår vid forten
Men spionens närvaro undgick inte polisen. Polisen fick upp ögonen för honom när han fick allt fler brev från utlandet. Samtidigt upptäckte vakter vid Bodens fästning mystiska spår kring forten och sköt vid flera tillfällen mot en mystisk besökare.
I samarbete med dansk polis rullades spionaget upp.
När Norrbottens-Kuriren den 6 december 1913 avslöjade "Spioneriaffären i Boden" hade Fredriksen gripits av polisen.
"Det har varit en fruktansvärd tid. Vi har varit under en hemlig polisuppsikt länge. Misstankarna mot oss väcktes strax efter vi kom till trakten, kanske till stor del därför att jag varit så ivrig att fotografera", berättade hans fru Olga till tidningen.
Olga Fredriksen bedyrade makens oskuld.
"Jag försäkrar er att vi minst av allt är spioner. Detta ligger oss fjärran, vi har aldrig talat ens om sådana saker", sa hon.
Nekade men erkände senare
Själv nekade Aage Fredriksen till alla anklagelser om spioneri.
Men vad hans motsvarande 300.000 kronor i dagens värde kom ifrån som han ägde vid gripandet var svårare att förklara.
– Han tjänade ganska stort på att leverera handlingar till ryssarna. Mer än dubbelt så mycket som en överste på I 19 tjänade på den tiden, säger Eilert Gezelius.
I mars 1914 dömdes Fredriksen för spioneri mot Bodens fästning till straffarbete i två år och sex månader. Senare höjdes straffet till fem år.
Samtidigt rasade Rysslands spionnätverk i Sverige samman. Den ryske militärattachén i Sverige, överstelöjtnant Peter Assanovitj, som varit spindeln i nätet flydde till Sankt Petersburg.
Fredriksen skickade senare en nådeansökan till kung Gustav V – och erkände allt om sitt spionage.
– Han trodde att han skulle bli släppt men det blev han inte, säger Eilert Gezelius.
"Tog sig till Sankt Petersburg"
Efter avtjänat straff sattes Fredriksen på ett tåg till Malmö och utvisades. Sedan slutade alla spår efter honom.
Eilert Gezelius är säker på sin sak.
– Jag har forskat länge efter honom men han försvann helt och hållet. Jag tror att han tog sig till Sankt Petersburg han också.