Hon berättar att det i Finland är arbetsbrist för lärare.
– Lärarstudenter går ut men får inga jobb. Vi har varit på tå och vill förstås att det ska utvecklas, säger Stina Leden.
Det pågår rekrytering av 35 lärare och pedagoger. Ytterligare två lärartjänster är ute på annons nu. Man behöver också lärare i modersmål, men elevunderlaget är fortfarande oklart.
Britt-Marie Loggert-Andrén (S), ordförande i utbildningsnämnden säger att Boden trots allt står sig bra jämfört med riket.
– Vi låg 2016 på 88 procent. Det är bra, men ambitionen är 100 procent utbildad personal. Vi är i ett läge där det blir svårt att få tag på alla yrkeskategorierna. Det utbildas alldeles för få lärare och pedagoger överhuvudtaget. Vi kommer att få stora problem.
Hon berättar att de har ett samarbete där personer med akademiska förkunskaper i till exempel kemi erbjudes kompletterande pedagogisk utbildning.
– De kan jobba och studera samtidigt. Sedan måste vi börja titta på vad vi kan erbjuda. Det kostar pengar, men jag tror att kommunen blir så illa tvungen, säger Britt-Marie Loggert-Andrén.
Hon tycker att staten måste ta sitt ansvar när det gäller antalet utbildningsplatser. De har utökats, men hon tror inte att det räcker. För att locka fler lärarstudenter tror hon att lönen spelar roll, men bedömer också att man måste titta på arbetsmiljön.
– Kanske måste man ta in andra yrkeskategorier i skolan som sköter uppgifter som det inte behövs lärare till för att minska arbetsbelastningen. Jag tror man måste säkerställa att lärarna får syssla med det de är utbildade till – att undervisa.
Britt-Marie Loggert-Andrén bedömer att beslutet att minska antalet platser inom förskolan med bibehållen personalstyrka kommer att gynna Boden på sikt även om förskoleutbyggnaden kommer att ta tid att genomföra.
– Vi ska inte sänka våran målsättning för då sänker vi kvalitetskraven inom förskolan. Vi ska ha så stor andel som möjligt legitimerade förskollärare, men vi kanske inte når upp till 100 procent.