Projekt: Skapa digitala arkiv

Sedan december i fjol, är sex personer igång i Skapa med att söka lösningar för en säker arkivering av digital information. Det är Riksarkivet som placerat en ny digital enhet i Skapa. Ett treårigt projekt kring digital arkivering där även Luleå tekniska universitet, Riksförsäkringsverket och Bodens kommun ingår. Gå förlorad Det brinner i knutarna. Redan i dag riskerar mycket av den digitala informationen gå förlorad genom datasystem som föråldras och CD-skivor som har begränsad livslängd. Vidare finns det datorer med mycket information lagrad men det finns inte längre reservdelar till dem. Där måste informationen räddas innan datorn stannar för gott. ? Vi ser jakten på en säker digital arkivering som en härlig utmaning, säger projektkoordinatorn Patrik Samin och föreståndaren Lars Furberg från universitetet. Huvudprojektledaren Göran Kristiansson finns i Lund. Det stora projektet vilar på tre ben. Ett ben handlar om att jobba med systemutveckling för att hitta praktiska lösningar för arkiv inom myndigheter och offentliga sektorn. Det andra benet gäller vetenskaplig forskning kring digital arkivering. Tredje benet ? Tredje benet är att vi ska försöka etablera ett internationellt kompetenscentrum där vi samlar kunskap inom området digitalt bevarande. Material som fötts digitalt och ska sparas och vara sökbart i datasystem utan att gå via papper, förklarar Patrik Samin. Digital bevaring är ett nytt område som är outforskat och därför är det intressant för Luleå tekniska universtitet, enligt Lars Furberg. När länets förre landshövding Kari Marklund gjorde den stora arkivutredningen, uttalades behovet av forskning kring digitala arkiv. På hans initiativ kom projektet att landa i Skapa. Klarar bara tio år Riksförsäkringsverket är en stor projektpartner som vill få fram praktiska lösningar för sin arkivering. Där har man satsat 20 miljoner kronor på ett digitalt arkiveringssystem, men de klarar bara att spara materialet i tio år. ? Riksförsäkringsverket vill lämna ifrån sig material till Riksarkivet och behöver en sändar?mottagarsituation som fungerar. Det arbetar vi på att lösa, säger Furberg och Samin. Det handlar också om att all information som läggs in i Riksarkivet ska gå att ta fram och forska kring även om 100 år. Överhopade Forskarna i Skapa har redan upptäckt att myndigheterna är överhopade med digitalt material som tar mycket plats och riskerar att försvinna. Inom myndigheterna är man osäkra på hur de ska handskas med detta. ? Vi hör av flera myndigheter med de problemen. Vi hoppas vara på väg om tre år så vi kan ta emot dem och ge en hjälpande hand, säger Patrik Samin. Ett annat stort problem för myndigheterna är att just nu arkiveras information både digitalt och på papper. ? Det kostar oerhört mycket pengar och stora personella resurser, en orationell arkivering, men risken finns ännu att informationen går helt förlorad utan papper, säger Samin. Om inte forskarna hittar bra vägar att rädda digitalt material kommer vi att tappa en stor del av vår historia från 1990 och framåt. Uppdaterat en rapport Hittills har forskarna i Skapa uppdaterat en rapport om arkivering i världen och gjort en enkät om arkiveringen inom statliga myndigheter och offentliga sektorn parallellt med att skapa rutiner för sin forskning på kort och lång sikt. ? Vi jobbar med att få till enkla processer för att bevara och leverera fakta i digitala arkiv. Att få fram hur vi på ett enkelt sätt ska spara information till nya generationer i takt med teknikens utveckling, säger Patrik Samin och Lars Furberg. Styrgrupp Utöver projektgruppen finns också en styrgrupp med representanter från deltagande parter. Bland dem arkivrådet Börje Justrell, Riksarkivet, professor Ann Hägefors, Luleå tekniska universitet och näringslivschef Per-Ulf Sandström, Bodens kommun.