I täten går polisen Kent Isaksson och lyser upp den isiga gångvägen med en ficklampa. Det är en mörk kväll på Prästholmen.
Ett 20-tal personer följer honom i samlad trupp, fokuserade på att inte halka. Kommunen, Migrationsverket, Bodenbo och en rad andra intressenter är representerade.
Det är den årliga trygghetsvandringen i Boden där man gemensamt går igenom vilka åtgärder som kan leda till en tryggare miljö.
Otrygg
I år genomförs den på Prästholmen, bland annat på grund av det flertal uppmärksammade händelser som inträffade i området i våras. Knivdåd, rån samt ett flertal bränder, varav ett par rubricerades som mordbränder.
En man i 60-årsåldern, som har bott i området hela sitt liv, går med under vandringen. Han tycker att stadsdelen har blivit otrygg. Mannen vill inte ha med sitt namn i tidningen men delar med sig av sin syn på orsaken.
- Dom där borta, säger han och pekar mot det gula punkthuset som tornar upp sig i mörkret.
På Iduns väg ligger stadens kanske mest omtalade fastighet. Innanför den upplysta gula fasaden bor runt 160 asylsökande män - ett tillfälligt boende i väntan på besked.
- Det har ju blivit bättre sedan de flyttad e undan en del härifrån, men det är ju fortfarande för många. Sedan invandrarna kom hit har det blivit otryggt, säger den 60-årige mannen och påstår att de flesta i området delar hans åsikt.
Har du själv varit med om någon otäck händelse?
- Nej, inte direkt.
Den trygghetsvandrande skaran närmar sig punkthuset på Iduns väg, ingen därifrån är med i vandringen.
En ung man står utanför ena porten och tittar nyfiket på klungan av besökare medan han tar ett bloss av sin cigarett. Han heter Yonas Asgedom och kom till Sverige för tre månader sedan, ursprungligen kommer han från Eritrea.
- Jag har hört att många säger att det gula huset är ett dåligt ställe. Men sedan jag kom hit har jag inte sett någon kriminalitet, säger Yonas Asgedom.
Vill flytta
Men han vill ändå flytta. I lägenheten på bottenvåningen bor han tillsammans med fyra personer för tillfället. Två i ett rum och tre i ett annat.
- Det är klart det kan bli problem när man bor många människor i samma rum, säger Yonas Asgedom.
Områdespolisen Kent Isaksson säger att polisen har haft drygt 500 ärenden i området de senaste två åren, vilket inte sticker ut i jämförelse med andra bostadsområden i samma storlek. Däremot har det handlat om grövre vålds- och narkotikabrott vid flera tillfällen.
- Jag tycker att huset har fått ett oförtjänt dåligt rykte. Här bor det 160 ungkarlar i ett hus. Hade vi satt lika många svenska ungkarlar i ett hus någonstans i världen hade det säkert hänt liknande saker, säger polisen.
Kritisk
Även Per-Erik Bjurholt, samordnande enhetschef för Migrationsverket region Norr, är kritisk till boendesituationen på Prästholmen.
- Om man nu ska prata om att undvika gettobildning och förfall så är min erfarenhet att ju mer uppblandat det är desto bättre. Då hjälper ju även övriga boende till att säkerställa normer och vi får snabbt vetskap om det inte fungerar. Vilket det inte gör på Prästholmen, det kan gå långt innan någon hojtar till, säger han.
Varför placerar man då 160 män i ett hus i ett främmande land om det leder till problem?
- Det har väl varit en hållning från Bodenbo och kommunpolitiker att det är så man vill ha det. Och då har inte vi haft anledning att strula om det, för oss är ju ändå det primära att hitta platser åt våra asylsökande, säger Migrationsverkets Per-Erik Bjurholt.
Upp- och nedgångar
Efter att ha rundat det gula punkthuset fortsätter trygghetsvandringen ut mot Killingholmen. Därefter ska alla samlas i Rörvikskyrkan för att fika och diskutera vandringens iakttagelser.
Margareta Lundh har bott på Prästholmen i hela sitt 38-åriga liv. Hon känner sig relativt trygg i området.
- Det har haft sina upp- och nedgångar. Över tid är det väl jämnt fördelat, säger hon.