Ett drygt 20-tal verk finns med på utställningen. Jan Berg för i dag en pensionärstillvaro efter ett yrkesliv, bland annat som skogstjänsteman under 35 år. Och då kan han måla när han vill.
Ingen skog
Jan Berg började med akvareller i unga år, men kör nu helt med akryl. Det där med olja har han inte tålamod till.
- Det blir bara vått i vått hela tiden och hinner aldrig torka.
Skogen har aldrig fått följa med till duken.
- Jag har provat med skog. Men så ser jag ett öga som sticker fram i skogen. "Ja visst är det ett öga". Och då är jag igång igen med ansiktena.
Inga av hans ansikten skrattar på bilderna.
- Jag har lätt för att skratta själv, men gillar inte det på mina bilder.
Jan Berg kan inte riktigt förklara varför han fastnat för ansikten.
- Men jag gillar att titta på människor. Förlagor? Kanske på ett visst sätt, att jag har sett människor på tunnelbanan i Stockholm eller annars här och där. Ansiktena blir mer och mer fantasi. Människorna ska sticka ut på något sätt.
Går upp i ateljén
Nu målar han på heltid.
- Jag mår väldigt bra, förutom litet ont i ryggen. När andra sticker till jobbet tidigt på måndag morgon sover jag till tio och går sedan upp i ateljén.