Peter Englund tar över efter Horace Engdahl
Peter Englund, 51, född och uppvuxen i Boden, blir ny ständig sekreterare i Svenska Akademien. Han tar över efter Horace Engdahl. Aldrig tidigare har en norrbottning haft detta ärofyllda uppdrag. Peter Englund blir den trettonde ständige sekreteraren i Akademiens historia.
Foto: Anders Wiklund / SCANPIX /
Peter Englund är historiker, författare, debattör och professor. Han valdes in i Svenska Akademien för sju år sedan och har stol nummer tio. Han är den yngsta medlemmen i Akademien.Peter Englund lämnade Boden 1980 och flyttade till Uppsala, där han för övrigt också bor nu. Han läste arkeologi, teoretisk filosofi och historia vid universitetet. Fast den här flytten satt långt inne, han var inställd på att vara kvar i Boden."Jag höll på att bli kvar i Boden, på flera vis. Inte så lite höll mig kvar. Jag låg i lumpen i 15 månader, och fick erbjudanden att bli stammis. Att flytta frestade däremot inte: alla vännerna fanns där, ingen gjorde min av att göra något liknande och dessutom var jag rätt djupt politiskt engagerad", berättar han på sin hemsida.Med facit i hand är det en underdrift att säga att han gjorde rätt, utan den flytten skulle säkerligen inte Boden i dag kunna ståta med en son som ska bli Svenska Akademiens ständige sekreterare.Föräldrar och bröder
Peter Englund besöker Boden så fort det finns tid. Han har föräldrar och två bröder som bor i kommunen.Han är den enda bodensare och norrbottning som fått det ärofyllda uppdraget som Svenska Akademiens ständige sekreterare. Däremot har en annan bodensare suttit som ledamot i Akademien på stol nummer elva, författaren Eyvind Johnson. Han valdes in 1957 och var ledamot till sin död 1976. Bli chef
Peter Englund har lite funderingar kring det nya uppdraget, något han skriver om på sin hemsida:"Det är nog detta att jag skall bli chef för ett ej obetydligt antal anställda. Behöver nog inte påminna om att jag är författare, som tillbringat det mesta av de senaste tjugo åren i ensamhet, med böcker, bak ett tangentbord. Personalansvar har jag aldrig haft, förutom över mig själv. Och inte sällan har jag tyckt att jag varit en rätt dålig chef för mig själv, och klagat. Förgäves. Men jag får skärpa mig"
Svenska Akademien instiftades 1.786 av Gustaf III.Svenska Akademiens stadgar utarbetades till stor del av Gustaf III själv och påminner till stora delar om Franska Akademiens statuter. Akademiens främsta syfte är att "arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet". Det betyder på nutida språk ungefär 'klarhet, uttrycksfullhet och anseende'. I stadgarna ålades Akademien bl.a. att utarbeta en ordbok och en grammatik. Dessutom skulle den anordna årliga tävlingar i vältalighet och skaldekonst över uppgivna ämnen. Den årliga högtidsdagen firas den 20 december, årsdagen av hjältekonungen Gustaf II Adolfs födelse. Redan i stadgarnas första paragraf fastslås att Svenska Akademien har 18 ledamöter.Bland Akademiens ledamöter skall utses tre ämbetsmän: en direktör (ordförande), en kansler (vice ordförande) och en sekreterare.Sekreteraren ska vara beständig och utses på livstid, varav benämningen ständig sekreterare, men under tidigt 1900-tal antogs en annan regel. Ständige sekreteraren skall avgå senast det år han fyller sjuttio år.De 18 ledamöterna väljs på livstid. Källa: Svenska AkademienÅlder: 51 årBor: Fem kilometer utanför Uppsala i Rasbo.Familj: Gift, fyra barn och två katter.Aktuell: Blir den första juni Svenska Akademiens ständige sekreterare, den trettonde i Akademiens historia.Priser genom åren: Svenska Akademiens pris till Axel Hirsch minne (två gånger: 1989 och 1999), Augustpriset 1993, Nöjesguidens pris för "Bästa Läsning" 1996, De Nios stora pris, Piraten-priset, Selma
Lagerlöf-priset, Bonniers essäpris och Uppsala universitets Disapris.
Lagerlöf-priset, Bonniers essäpris och Uppsala universitets Disapris.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!