Margareta Wikström är en av de fyra sjuksköterskorna på flyktingmedicinska mottagningen på Björknäs hälsocentral. Klockan är strax efter nio och in kommer en kvinna med sitt barn. Det är åtta månader gamla pojken Oskar som ska bli vaccinerad mot tuberkulos. Oskar är dagens tredje barn som får en spruta av Margareta Wikström.
Flyktingmedicinska mottagningen i Boden tar hand om allt som alla asylsökande i kommunen behöver hjälp med i vårdsyfte.
Dels är det hälsosamtal, dels grundliga hälsokontroller och vaccinationer. Det är tänkt att vara planerade besök. Men det går inte att komma ifrån att många saker händer spontant.
Som när vaccinationen av lille Oskar är klar. Då kommer Abdullsalam Mezar, som har svårt att andas och därför har fått Bricanyl. Margareta Wikström ser vad Bricanylet har fått för effekt och passar samtidigt på att se vad PPD-sprutan gav (ett test om man är skyddad mot tuberkulos).
En kaffeslurk. Sen är det ny vaccination.
Nu är det inte totalt kaos inne på hälsocentralen. Men det är mycket att göra, berättar Wikström.
– Vi går på knäna.
Runt 1 000 flyktingar bor just nu i Migrationsverkets boenden i Boden. På flyktingmedicinska mottagningen jobbar fyra sjuksköterskor, en undersköterska, en barnmorska, en sekreterare och en halvtidsanställd kurator.
– Vi känner att vi inte hinner göra allt vi ska. Det är att skriva journaler, följa upp hälsosamtal – vi hinner inte göra färdigt det administrativa, säger Margareta Wikström.
Dessutom har Boden inrättat en mottagningsenhet där nyanlända skrivs in. Där finns också människor som behöver vård och dessa människor går inte att planera för, för flyktingmedicin får med så kort varsel vetta hur många det gäller.
Hur är arbetsbördan på dig?
– Vi har svårt att hänga med, så den är hög.
Just nu går det ändå att jobba på det här sättet. Men hon tror inte att det går länge till.
– Under lång tid fixar vi inte det här. Vi behöver mer resurser, mer personal.
Åtminstone två sjuksköterskor till skulle behövas. Enhetschefen Anna Gustafsson håller med.
– Vi behöver omorganisera, men det är inte bara organisatoriskt – vi behöver mer folk, säger hon.