På andra sidan av verkligheten

Med jämna mellanrum rapporteras det i medierna om människor som avvisas från landet på grund av att de inte uppfyller de krav som gäller för att få asyl i Sverige. Det kan ibland tyckas grymt och orättvist att avvisa asylsökande som fått stanna i landet i ett par?tre år och som så smått börjat bygga ett nytt liv. Men vad är det som gör att de får åka hem, vem jobbar med de olika ärendena och vem tvingas att ta besluten? Med de frågeställningarna i bagaget stämde Kuriren träff med Åsa Axelsson och Henrik Berg på migrationsverket i Boden för att låta dem ge en beskrivning av hur de arbetar, om vilka problem som finns och varför besluten ibland dröjer så länge. Åsa Axelsson, 42, har sedan tre år tillbaka arbetat som mottagningshandläggare på Migrationsverket i Boden. Hon tar hand om den asylsökande under tiden som utredningen pågår och också efter beslut. Åsa delger också de sökande besluten. Hon känner inte alls igen den bild som ofta återges i medierna och det kan för henne kännas lite tungt att läsa de hårdvinklade artiklarna i tidningarna som indirekt pekar ut Migrationsverket som en hård och nästan hänsynslös myndighet. Stöttar varandra ? Oftast så kapas det bort ganska rejält av vad man säger och vi framstår som väldigt fyrkantiga och ibland är man inte ens intresserad av fakta. Det finns ju också så mycket mer information, men som vi inte får berätta. Men vi har en jättebra sammanhållning och stöttar varandra och oftast bryr man sig dock inte. Vi är så luttrade, säger Åsa. Det finns dock positiva saker med att det skrivs om specifika fall i tidningarna. ? Det är bra att vi granskas. Det är oerhört viktigt. Vi har en ordentlig makt, säger Henrik Berg, beslutsfattare av asylärenden. Får bra kontakt Åsa Axelsson beskriver kontakten med de asylsökande på en helt annan nivå än vad som mediebilden ger sken av. ? Vi har i regel ganska roligt här. Att jobba på mottagningen innebär så mycket mer än bara själva asylärendet, med lagtexter och beslut. Vi får en bra insyn i personernas vardag här i Sverige på ett helt annat sätt, säger hon och fortsätter att prata engagerat: ? Det är bra samtal med de asylsökande och ofta får vi bra kontakt med varandra. Det är det som är roligt med det här yrket, just att träffa så många olika människor från hela världen. Jag får också ett annat perspektiv när jag ser nyheter på TV exempelvis. Då kan det hända att jag slås av tanken på nya möjligheter för någon att resa hem, eller tvärtom att det inte kommer att gå alls. Jag reflekterar över utrikesnyheter på ett helt annat sätt än tidigare. Man skulle kunna tro att den 42-åriga beteendevetaren har det oerhört jobbigt när hon delger de sökande negativa beslut, men så är inte fallet. ? Jag är ensam och väldigt ofta går det odramatiskt tillväga. De är i de flesta fall förberedda på att det kan bli ett negativt besked. Jag känner mig respekterad som tjänsteman och de förstår att jag är satt att utföra ett jobb. Ofta säger jag att gå hem nu och fundera över det här i en vecka och låt det sjunka in om du verkligen ska överklaga det här och så vidare, säger mottagningshandläggare Axelsson. Små chanser till uppehållstillstånd Det hon försöker förhindra är att de ska falla ihop platt och drabbas av fullständig apati. ? Men de människor som tagit sig hit till Sverige är ju oerhört driftiga människor. Det får vi inte glömma och sedan är det upp till oss att hjälpa dem att förbereda sig på en avresa i de fall det blir avvisningsbeslut, säger hon. Samtliga asylsökande blir innan resans avgång och under den samma väl informerade om vilka regelverk som gäller, vilka rättigheter och skyldigheter de har under sin tid som asylsökande i Sverige. Trots att chanserna att en dag få permanent uppehållstillstånd i Sverige är små väljer man att överklaga och processen drar ut på tiden. Ofta drabbas barnen. Hårdare ju längre tiden går. Tycker ni att det ibland kan vara oansvarigt av människor att utsätta barnen för denna press och stress när de vet hur stora riskerna är att de får åka hem, och att resultatet bara blir att det blir ännu jobbigare när väl avvisningen kommer? ? Nej, det kan jag ändå inte tycka eftersom jag själv förmodligen gjort det samma om jag levde under svåra förhållanden. Men visst påverkas man ibland när man ser en del människoöden, svarar Åsa och Henrik nickar instämmande. Fattar ni ibland felaktiga beslut? ? Av de fall som överklagas och går vidare till utlänningsnämnden så kanske det är mellan fem och sju procent som får positivt besked. Men då har det kompletterats med någon ny fakta eller att det hänt något under tiden som förändrat situationen, svarar Henrik Berg som jobbat två och ett halv år som beslutsfattare. Så ditt svar blir alltså nej? ? Ja, så skulle man också kunna säga, svarar Henrik Berg och ler lite genererat. Det finns klara praxis för vad som gäller för olika nationaliteter. Men de förändras över tid. Myten om Sverige Under Saddam Husseins regim i Irak fick de som flydde landet nästan med automatik asyl i Sverige. I och med USA:s angrepp på Irak blev det ett stopp vad gäller all behandling av alla ärenden från Irak. I dag är dock praxis annorlunda och irakier tvingas skickas hem till terrorns Irak efter Saddams fall. Myten om att Sverige är ett generöst land är just bara en myt. Majoriteten får åka hem. ? 15 procent, inte mer, beviljas uppehållstillstånd. Av dessa uppehållstillstånd är majoriteten beviljade av humanitära skäl, alltså inte beviljade på grund av att den sökande har asylskäl. Tyvärr är det många som blir lurade att det är tvärtom. Vi har hört historier om annonser i ryska tidningar exempelvis om att det är hur enkelt som helst att få bostad, pengar och permanent uppehållstillstånd i Sverige, säger den 32-årige beslutsfattaren Henrik Berg. Det som de allra flesta människor undrar över är nog tiden, varför det ibland kan gå flera år innan slutgiltigt beslut om avvisning kommer. Det kan finnas flera anledningar till det. Förvränger uppgifter Omkring 90 procent av de asylsökande har inte tillräckliga handlingar för att styrka vem de är eller var de kommer ifrån. De flesta börjar också med att ljuga, undanhålla eller förvränga uppgifter. ? Men det är en del av vardagen på migrationsverket och det är inget jag dömer någon för och jag behandlar alla lika, säger Åsa Axelsson. Att olika faktauppgifter ska kollas med svenska ambassader i utlandet, att diverse personliga handlingar ska komma till eller från Sverige är två exempel till på att ärendet kan dra ut på tiden. Sedan kan också personen i fråga avvika från orten och kanske plötsligt dyka upp i en annan stad i Sverige. I botten finns naturligtvis också en garanti för att rättsäkerheten måste få ha sin gång. Sedan tillkommer tid för överklagande. Som sagt, myntet har alltid två sidor och detta var en sida som sällan kommer fram.