"Jag tror den kommer gå över vår fastighet, så jag ville få lite mer information", säger Maria Rautila från Norra Bredåker som kommit till samrådet.
Gasledningen är ett samarbete mellan spanska Fertiberia som ska starta en konstgödselfabrik på Hertsön i Luleå, Lantmännen och Nordion Energi.
Vätgasen ska produceras i Letsi och transporteras nedgrävd under jord via den planerade gasledningen till en mineralgödselsanläggning i Luleå. På sikt är förhoppningen att den ska bli en öppen tillgång även för andra som vill producera eller använda vätgas.
– Jag tror den kommer gå över vår fastighet, så jag ville få lite mer information, säger Maria Rautila från Norra Bredåker som står med en kaffekopp i den proppfulla bygdegården.
150 personer kom till samrådet i Harads.
Hon är inte ensam. Människor trängs runt långbordet mitt i lokalen där kartorna med de tänkta sträckningarna har placerats och Nordion Energis företrädare har fullt upp att svara på alla frågor.
Maria Nilsson får svara på allmänhetens frågor. Längst till höger i bild är Laszlo Toth och längst vill vänster Gunilla Bresky.
Laszlo Toth från Norra Bredåker är en av de berörda.
– Min familj har köpt en skogsnära tomt för tre år sedan för att kunna få bra återhämtning. Jag har chefsuppdrag och jobbar som läkare så det är viktigt för mig. Och så helt plötsligt vill de hugga ner skogen och dra en gasledning precis bredvid.
Han tycker att det verkar osäkert att transportera vätgas genom rör i marken.
– Det handlar om mycket små molekyler som kan tränga igenom de flesta material. Så varför inte producera vätgasen på plats i Luleå istället, funderar han.
Susanne Thunberg och Laszlo Toht börjar samtala när de kommer ut från samrådet. "Man måste vara lite skeptisk och ställa frågor. Vi är ju analfabeter inom det här området, i alla fall jag", säger Susanne Thunberg. Båda äger fastigheter som kan bli berörda och oroar sig bland annat för hur det blir med brunnarna.
Radioprofilen Gunilla Bresky har skog där ledningen ska gå. För henne blev besöket på samrådet en besvikelse eftersom det inte hölls någon dragning som alla kunde lyssna på gemensamt för att sedan få möjlighet att diskutera tillsammans.
– Här ska jag gå runt och plocka ihop spridda bitar av information utan att få någon helhetsbild och sedan åka hem och fundera själv, säger hon på väg till bilen.
Göran Lundström från Norra Bredåker ställer frågor till Ann-Louise Eriksson, en av de representanter från Nordion Energi som finns på plats. Det han mest funderar på är det sättet som bolaget tänker ta mark i anspråk på.
Samma reflektion gör Anna Öhman.
– Det är också väldigt kort tid man har på sig att lämna synpunkter.
Det här blir ytterligare en ledning som går rakt över hennes mark konstaterar hon.
– Det känns inte bra, man blir överkörd som markägare.
Eva Bergdahl tycker att man måste vara rädd den vildmark vi har i Norrbotten och inte störa för mycket i naturen. Hon märkte när hon ställde frågor att företrädarna för energibolaget att de inte hade någon koll på byns kallkällor som är mycket ömtåliga och känsliga för påverkan. "Jag tycker det är korkat att bygga en gasledning från Letsi till en gödselfabrik i Luleå som dessutom ska drivas av ett spanskt ganska skandalomsusat företag."
Cecilia Kvibacke på enheten för fysisk planering i Bodens kommun var på plats för att lyssna på vad kommunmedborgarna hade för frågor och funderingar. Det krävs ingen detaljplan för att dra en gasledning genom kommunen, men precis som alla övriga ska Bodens kommunpolitiker lämna ett yttrande i slutet av månaden.
Cecilia Kvibacke från Bodens kommun är på plats för att lyssna in vad kommuninvånarna har för frågor.
– Det är ju unikt i Sverige att dra fram vätgasledningar så här långt och stort, så det är nytt för oss också. Men jag ser vätgas som en del av framtidens energisystem och det är mer en fråga om när den kommer än om den kommer, säger hon.
Maria Nilsson från Nordion Energi är projektledare för gasledningen.
Maria Nilsson är projektledare för rörledningen hos Nordion Energi och får många frågor om den valda sträckningen.
– Vi har haft olika alternativ, men kommit fram till att den här har minst påverkan. På andra ställen hade vi mer naturskyddsområden, järnväg och kraftledningar som ledningen inte får ligga för nära.
Under byggfasen kan bredden på det man gräver bli mellan 20 och 50 meter. Detta trots att röret bara är 0,6 till 0,6 meter i diameter.
– Det är mycket massa som ska tas upp eftersom ledningen ska ligga så djupt och den måste läggas upp någonstans. Sedan har vi alla grävmaskiner och annan utrustning som ska få plats på sidan.
Efteråt kan man låta marken växa igen, men på en bredd av tio meter får det inte växa några stora träd för att inte rötter ska skada röret.
Finns det risker med vätgas i marken?
– Ja, det är ju en brandfarlig och explosiv gas som måste hanteras enligt de lagar och säkerhetskrav vi har. Men så länge den är nere i röret antänds den inte av sig själv, utan det måste ske genom yttre påverkan, säger Maria Nilsson.
Björn Santana Arvidsson berättar att bolaget har en lång gasledning för metan i södra Sverige, där man klarat sig utan incidenter.
Björn Santana Arvidsson som är verksamhetsansvarig och vice vd i Nordion Energis vägtgasbolag H2 AB påpekar att bolaget redan idag har över 60 mil med samma typ av ledning för metangas nere i södra Sverige.
– Den har varit i drift sedan mitten av 1980-talet utan olyckor och incidenter. Men det är ett gediget arbete med underhåll, kontroll och inspektioner. Man flyger över med drönare för att se till så att ingen gräver eller bygger över ledningen, säger han.
Björn Santana Arvidsson och Maria Nilsson representerade Nordion Energi på samrådet i Harads.
Till mötet i Vuollerim föregående kväll kom det 73 och på torsdagen hålls ännu ett möte i Luleå.
Synpunkter kan lämnas fram till 29 september och därefter ska bolaget starta arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning inför sin tillståndsansökan hos Energimarknadsinspektionen. Beslut meddelas av regeringen.