Samtidigt som bostadsstiftelsen Bodenbos lägenheter haft ett stort behov av renoveringar betalade stiftelsen miljontals kronor årligen till kommunal verksamhet. Socialförvaltningen skrev regelvidriga kontrakt med Bodenbo som för stiftelsens del sannolikt strider mot stadgarna. Kuriren har granskat affären och tagit del av hemliga handlingar.
I centrum finns de två långvariga kontrakt som bostadsstiftelsen Bodenbo skrivit med socialförvaltningen i Boden.
Innehållet i dem har beskrivits som en win-win-situation.
Det är bland annat de kontrakten som nu granskas av polisen och länsstyrelsen samt ekobrottskammaren i Umeå.
Båda avtalen handlar om att Bodenbo köper sociala tjänster av socialförvaltningen. Kontraktet från 2003 är undertecknat av Björn Lindgren, dåvarande vd och dåvarande socialchef. Det från 2008 är tecknat av Björn Lindgren som även då var vd samt Catharina Liljeholm, socialchef.
Enligt det första kontraktet ska socialförvaltningen tillhandahålla tjänster motsvarande 1,5 tjänst till asylsökande barn, ungdomar och deras föräldrar i Harads.
Bodenbo ska ersätta socialförvaltningen med 600 000 kronor årligen, med en uppräkning på 2,5 procent av summan varje år.
Betalningen ska ske genom att socialförvaltningen fakturerar Bodenbo varje halvår.
Enligt en jurist Bodenbo anlitat utfördes tjänsterna aldrig.
Den chef som skrev på det första kontraktet för socialförvaltningens del har slutat sedan länge och nuvarande socialchef Catharina Liljeholm säger att hon inte kan svara på frågan om tjänsterna levererades. Hon hänvisar till Kerstin Larsson, chef för individ och familj.
– Vi gjorde insatser för de asylsökande i Harads. Det var inga specifika tjänster utan integrerades i flera socialsekreterares arbete, säger hon
Kan socialtjänsten sälja den här typen av tjänster?
– Den frågan måste jag hänvisa till kommunchef Anders Sandberg, säger Catharina Liljeholm.
Enligt Anders Sandberg avvaktar kommunen polisens utredningar.
– I övrigt har jag inga kommentarer, säger han
När det andra avtalet från 2008 skrevs hade Bodenbo dålig ekonomi och fem äldreboenden såldes till Sveafastigheter.
I avtalet står: ”Soc åtager sig att till boenden i lägenheter som antingen ägs eller förvaltas av Bodenbo årligen utföra sociala tjänster från och med 2008-04-15". För det ska socialförvaltningen fakturera Bodenbo 1,5 miljoner kronor årligen.
I realiteten handlade det om en kompensation för en hyreshöjning som socialförvaltningen fått.
En jurist som Bodenbo anlitat skriver att socialförvaltningen har ” ingen laglig rätt att begära ersättning av enskild hyresvärd …för tillhandahållande av sociala tjänster till dennes hyresgäster”.
I avtalet noteras även att det tidigare kontraktet för Harads ska fortsätta att gälla.
1, 5 miljoner i drygt 24 år alltså. Den totala summan för den tiden blir 36 miljoner kronor. Till det kommer det första kontraktet från 2003. Om det hade fullföljts fram till 2033 hade Bodenbo betalat ut totalt 25 miljoner kronor. Sammanlagt blir det 61 miljoner kronor miljoner kronor.
Olle Lindström (M), dåvarande kommunalråd, säger att de här överenskommelserna är affärsmässigt korrekta.
– Bodenbo gjorde ett bra avtal. Istället för att riva hus i Harads fick man hyra ut dem som asylboende. Bodenbo får fortfarande in hyra där. Höjningen av hyran för äldreboendena gjorde ju att vi fick ett bra pris, säger han.
Styrelsen som satt 2014 har sagt upp kontrakten.
Bodens politiska kommunledning under 2014 godtog inte uppsägningen. Dåvarande kommunalråd Torbjörn Lidberg skriver till Bodenbo: ”Kommunen accepterar inte rubricerad uppsägning utan avser att återuppta samtal om avtalet rörande köp/ försäljning av tjänster med nya styrelsen efter årsskiftet”. Nuvarande kommunstyrelse avvaktar de utredningar som pågår hos polisen.
Fotnot: Summan för 600 000 med uppräkning 2,5 procent har gjorts utan hänsyn till eventuell inflation.