Linnéuniversitetet står bakom studien att förebygga stress och utmattning i samarbete med SKL, Sveriges kommuner och landsting.
– I dag finns inga vetenskapliga bevis på vad som faktiskt fungerar och vi arbetsgivare famlar i mörkret hur vi ska jobba. Vi hoppas stärka vår förmåga att jobba just förebyggande genom projektet för att främja hälsa och sänka sjukfrånvaron, säger Stina Leden.
Inom vård, skola och omsorg är psykiskt ohälsa en växande faktor i många arbetsgrupper.
– Kravet var att forskningen behövde ha ett ganska stort underlag på 150 anställda per personalgrupp och då föll valet på undersköterskor och vårdbiträden inom äldreboenden liksom grundskolelärare, säger Leden.
De uttagna anställda kommer att få besvara en enkät med frågor som handlar om allt från arbetsorganisation, krav, resurser, hälsa och depression. Sedan blir det Linnéuniversitetets forskningsgrupp som väljer ut vilka som är mest lämpliga att delta.
Personalspecialisterna Marie-Helén Ståhl, Anna Hansson, Britt Sundberg och Tomas Ström är utsedda som handledare och ska utbildas under våren för att leda samtalsgrupperna. De 36 deltagarna ska träffas två gånger per vecka på arbetstid under tio veckors tid. Deltagarna i grupperna ska reflektera tillsammans, hitta strategier och stötta varandra för att på så sätt undvika sjukskrivning.
– Vi handledare är inga psykologer utan ska leda gruppen. Innehållet bestäms utifrån vad deltagarna anser viktigt att lyfta när det gäller upplevd stress. Målet är också att gruppen efter projektet är slut ska kunna fortsätta att träffas, säger handledare Marie-Helén Ståhl.
Huvudskyddsombudet Mikael Norberg, Kommunal som finns med i projektgruppen tycker det är lite tabu i dag att säga att man mår psykiskt dåligt.
– Försäkringskassan har sagt till oss att det kanske är lite feldiagnostik i Boden, att anställda sjukskrivs för en fysisk åkomma men att det kan ligga en psykisk åkomma i grunden. I övriga landet ligger dessa diagnoser lika medan belastningsskador ligger högre i Boden, säger Mikael Norberg.
Han tror själv att samtalsstöden kanske kan öppna upp några "ventiler".
– Det kan kännas värre eller så kan samtalet bli det förlösande för dem som är med. Träffarnas mål är ju att bromsa upp innan deltagarna har sprungit in i väggen och samtalen i gruppen ska bidra till att man stöttar varandra i olika arbetssituationer och därigenom undviker att drabbas av stress, säger Mikael Norberg.
Enligt projektledaren Stina Leden visar den mindre studien som forskningsledaren Ulla Peterson gjort på relativt goda resultat.
– Studien visar att de som har deltagit kan hantera sin arbetssituation. Även efter ett år så har de upplevt att de har fortfarande har bättre förutsättningar för hälsa än vad de hade innan. Det är nationellt de bästa resultaten hittills men eftersom studien är så liten så vill Linneuniversitetet så klart tillsammans med SKL och Ulla Peterson och hennes forskningsgrupp få en större studie.
Bodens kommun ser enligt Leden ett stort lärande att man får vara med i studien.
– Om projektet faller väl ut så har vi verktygen och även handledare så vi kan jobba vidare. Om inte samtalsgrupper är en lösning så har vi åtminstone en metod för att lära oss om det kanske finns något annat som kan fungera.