På gården ligger ett jättelikt berg av skrot. Inne i de två verkstäderna pågår sortering och förädling. Aluminium i en hög, rostfritt i en annan och koppar tas om hand.
Burim Krasniqi står och slipar skärblad till den stora klipparen för järnbalkar. Han avslutar snart sin praktik som han fått under utbildningen i Luleå. Då får han svetsarcertifikat.
– Sedan får jag fast jobb i det här företaget, säger han och ler stort.
Det är Sture Nordmark som driver återvinningsföretaget. Han och platschefen David Nilsson tar gärna in personer från andra länder.
– Vi vill ha personal som stannar kvar och unga svenskar har inte blivit långvariga. Vi hade en kille som var här ett tag och så frågade han- är det det här jag ska göra? Ja det är ditt arbete, sa jag. Efter två timmar gick han hem och kom inte tillbaka, berättar David Nilsson.
Mattias Modig, som jobbat här i fyra år tycker att det är trevligt med nysvenskarna.
– De jobbar hårt, säger han.
Det är så det har varit för flera av dem, de har kommit in via praktik, lärt upp sig och sedan fått fast jobb.
–Det började för länge sedan. Det kom förbi en man från Bulgarien och frågade om jag hade ett jobb till honom. Jag behövde en chaufför till min taxi, så jag sa fixar du taxikort så får du jobb. Han kom tillbaka sedan med kortet och nu har han kört för mig i flera år, berättar Sture Nordmark.
Under tiden har återvinningsföretaget tredubblat sin verksamhet, gått från tre till till tio i personalen.
–Vi har gått vidare i förädlingen av metallerna. Vi är nog de enda som tar bort plasthandtag från aluminiumkastruller, säger Sture Nordmark.
David Nilsson berättar hur han arbetat med att utveckla arbetet på verkstaden. Det har i sin tur lett till att fler har kunnat erbjudas jobb och praktik.
–Jag har varit här tidigt på morgnarna och sent på kvällarna för att introducera nya. Man får ju engagera sig privat också, de behöver hjälp med mycket. Man får höra många historier.
De kommer bland annat med papper från Migrationsverket som de behöver hjälp med.
–Härom dagen kom vår städerska som är från Somalia. Hon viftade med ett papper och sa vad är det här? Ja, det var ju en deklaration. Jag hjälpte henne med den, säger Sture Nordmark och skrattar.
Nu hoppas han att fler företag ska få upp ögonen för vilken resurs nysvenskarna är.