Tre år har projektet kring bloddopning pågått.
Genom att bloddopa en testgrupp på elva motionärer och en kontrollgrupp på nio, har forskning bedrivits under Umeå universitet.
Stora delar av forskningsarbetet har skett på Winternet i Boden.
Forskargruppen ledd av Christer Malm, docent i idrottsfysiologi vid Umeå universitet, har genom forskningen hittat belägg för att bloddoping ger unika förändringar i blodet, som inte tidigare är upptäckta.
- Vi kan se utifrån de sammanställda resultaten om dopning skett och vilken dag som bloddopingen gjordes, säger Malm.
- På de testresultat som gjordes på försöksgruppen, som var vanliga motionärer, kunde vi, efter bloddopingen, se en 20-procentig prestationsförbättring i genomsnitt.
Ny teknik
Forskningsprojektet fick stanna av under tio månader för att sedan återupptas i höstas, eftersom forskningen krävde ny teknik. Nu är den teknik som behövs på plats och nya transfusioner ska göras.
- Nu tar ett valideringsarbete vid. Vi måste kunna säkerställa de resultat som vi hittat och samtidigt säkerställa ett antal markörer som sen kan användas för att dopingtesta, säger Christer Malm.
Från början var ambitionen med forskningen att kunna ta fram någon form av snabbtest som kunde påvisa bloddoping direkt. Men projektet har fått ändra inriktning på grund av det juridiska.
- Rent juridiskt kan man inte göra det eftersom det är strikta regler kring dopingtesterna. Alla tester ska skickas till laboratoriet inom 48 timmar efter provtagning. Och det måste gå till ett av 38 speciellt utvalda laboratorier runt världen. Därför är det i stället tekniken som vi har utvecklat, som kan bli produkten av forskningen, vårt patent, säger Malm.
Om allt går som det ska kan det vara tänkbart att tekniken kring upptäckt av bloddoping ska kunna börja användas skarpt inom några år.
- Vi jobbar mot en tvåårsplan i nuläget, säger Christer Malm.