– Hanteringen av det här har sett väldigt olika ut runt om i landet. Vissa kommuner har inte haft någon sådan här verksamhet alls och blir tagna på sängen när barnen ska in i skolan, säger Jenny Bergström, lärare på ”Språkklassen” vid Stureskolan i Boden.
Utbildning och kvaliteten på undervisningen kan skilja sig mycket åt mellan olika länder, vilket innebär att det inte alltid är helt lätt att bedöma vilken årskurs som passar bäst för en nyanländ elev. Och samhällskunskapsämnen i Sverige lär ju ut helt andra saker än motsvarande kurser i Afghanistan, till exempel.
– Det gäller för oss att försöka lista ut vad deras utbildning egentligen innebär, och hur vi kan hjälpa dem vidare på bästa sätt, säger Jenny Bergström.
För de ungdomar som hamnat på Stureskolan har bedömningarna tidigare skett i Språkklassen, ett slags mellansteg med möjlighet till extra stödundervisning innan de placeras ut i en vanlig klass. Nu blir det dock mottagningsenheten Blomdalen på Björknäsgymnasiet som kartlägger kunskaperna hos alla nyanlända i kommunen, för att sedan placera ut dem i skolorna.
Den nya, nationella lagstiftningen trädde i kraft vid årsskiftet och innebär att alla kommuner ska använda sig av samma metod och material för att bedöma förkunskaperna hos de nyanlända, samt att det ska ske på elevens modersmål och inom högst två månader.
– Tidigare har kommunerna gjort lite som de velat, men nu börjar man lägga lite mer tanke bakom det här och det kan bara vara positivt, säger Jenny Bergström.
Det nya materialet för kunskapstesterna är framtaget av Skolverket och Jenny Bergström är en av de som valdes ut för att prova materialet innan det skulle implementeras.
– Jag tycker det fungerar jättebra, det gör att eleverna snabbare kan börja på rätt nivå. Tidigare har vi använt ett hopkok av tester som egentligen inte var anpassat för målgruppen, säger hon.
Vissa personer kan passa bra i en viss årskurs om de bara får stödundervisning i något enstaka ämne, och med bättre bedömningsverktyg blir det lättare att urskilja.
– Men det är viktigt att fokusera på vad de kan snarare än vad de inte kan, det stärker elevens självkänsla också. De här barnen är ju en del av vår framtid och vi ska se till att de blir en bra del av den framtiden.