- De som inte har levt med det vet inte hur det är. Men har man inga andra vägar att gå så måste man ju söka sig till socialen. Helst vill jag att ingen ska behöva gå dit, säger Vincent.
Han är uppvuxen i en stad i Skåne men valde att flytta till Norrbotten i vuxen ålder. Nu är han 37 år och bor i en lägenhet i centrala Boden.
Efter att ha varit sjukskriven under en längre period ville Vincent börja arbeta. Men det var lättare sagt än gjort. Nu har han gått arbetslös i mer än två år.
- Jag har haft en del otur, sedan är det andra saker som har hänt i mitt liv som har kommit i vägen. Jag har inte riktigt fokuserat på mig själv.
Det ekonomiska biståndet varierar mellan olika kommuner. I grova drag ligger det på ungefär 3.700 kronor, samt bidrag till boende, för en ensamstående person.
Det är pengar som inte räcker långt.
- Tar man bort matkostnaderna är det kanske ett par tusen kvar. Då ska det räcka till telefon, radiotjänst och så vidare. Det blir inte mycket över till nöjen och kläder, säger Vincent.
Vissa perioder har det varit tungt. Han berättar att det tär på självkänsla och självförtroende att vara utan jobb och leva på bidrag.
- Jag har ju en väldigt bra vän vid min sida som alltid är där och stöttar mig. Det är bara att försöka tänka positivt. Och jag vill bara säga till de som hamnar på socialen: försök ta er ut så snabbt som möjligt! säger Vincent.
Arbetsförmedlingen har hjälpt honom med några provanställningar. Tyvärr har de inte resulterat i någon längre sysselsättning. Men Vincent vet att han inte får ge upp.
- Jag vill ut från den här dåliga onda cirkeln. Nu vill jag ut, ut från socialen.
Vincent är ett fingerat namn.