– Som norrbottning är jag väldigt glad att vi har en regering som ser till hela landet. Nu blir det verkstad kring hela Bottniska korridoren och detta ökar väsentligt möjligheterna att Norrbotniabanan i sin helhet byggs inom rimlig tid, säger bodensaren Leif Pettersson, s-riksdagsledamot med placering i trafikutskottet.
Om förslaget blir verklighet får flera infrastrukturprojekt i framförallt norra Sverige förutsättningar att ansöka om medfinansiering från EU:s så kallade CEF-fond (Connecting Europe Facility).
– Det innebär att chanserna för Norrbothiabanan ökat betydligt. Det är ganska många miljarder som EU kan bidra med. Eu har ju tidigare gått in med pengar till projekteringen och när man pratat med handläggarna på ministeriet inom EU så har man sagt att man ser fram emot en ansökan om dessa pengar, säger Pettersson.
Den nationella transportplanen kommer att tas under april månad.
– Då kan man ställa större hopp till att projekt som Norrbothiabanan finns med där när regeringen gått in med denna ansökan till EU. I transportplanen kommer man att lägga in olika projekt tidsmässigt när de kan förverkligas med hänsyn till pengarna man kan få loss.
Tjänstemannaförslaget för Norrbothiabanan ligger på år 2024.
– I och med att man går in med en begäran om pengar till EU när man ska revidera transportplanen då kan man förutsätta att man helt enkelt följer de regler som tidigare sagts, nämligen att det ska vara färdigt 2030.
Stomnätskorridorerna är utpekade transportstråk för att bättre sammanlänka Europa. Syftet är att planera och utveckla infrastrukturen utifrån behov och tillgängliga resurser. Stomnätskorridorerna omfattar alla trafikslag (vägar, järnvägar, inre vattenvägar, sjötransportvägar och flygplatser) och särskilt anslutningsplattformarna mellan trafikslag (havshamnar, inre hamnar, flygplatser och järnvägsterminaler).