Stefan Andersson, som innan han blev chef för NBG var brigadchef vid I 19 i Boden, tycker att kraften som läggs ner på NBG på sitt sätt blir orimlig. Det är en oerhörd organisation som ska på fötter och kravet är att den ska var effektiv och kunna verka snabbt över i princip hela världen.
- Vi vänder ut och in på oss själva för att kunna stå i beredskap. Men den har positiva effekter också genom att vi samverkar med fyra andra länder och det ger en bra förmåga när vi gör andra insatser som i Afghanistan.
Han ser även fördelar för svenska försvaret. När beredskapen är slut så finns det en hel mängd välutbildade soldater som i förlängningen kan gå in i insatsorganisationen som anställd personal.
- Det är en bra grund för insatsorganisationen som ska intas 2014. Dessutom kan soldaterna med fördel användas till någon internationell insats.
Avveckla
Stefan Andersson anser att det finns två alternativ för EU-familjen: Avveckla NBG-konceptet eller börja använda det och då med en ökad flexibilitet.
- Jag välkomnar debatten, att den diskuteras i sin helhet på politisk nivå.
I dag betalar EU en viss del av kostnaderna och länderna själva står för resten. Vid en skarp insats blir det naturligtvis stora ekonomiska konsekvenser för det enskilda landet som just då har huvudansvaret för styrkan.
Haiti
Stefan Andersson ger ett färskt förslag på när NBG skulle kunna ha används på ett effektivt sätt:
- Jordbävningen i Haiti, vi skulle varit där på ett par dygn.
Han vill inte gå in på hur EU ska lösa problemet med vem som betalar vad. Han slår dock fast att det måste hända något så stridsgruppen kan användas.
- Jag har en styrka med oerhört motiverande soldater, den kan utan tvekan sättas in närsomhelst. Jag känner mig väldigt trygg.
Den Nordiska stridsgruppen gick i skarpt läge den första januari. Insatsberedskapen är sex månader, till den 30 juni. Vid I 19 i Boden finns ett lednings- och underhållskompani plus en bataljonsstab. Totalt är det 171 personer från förbandet som ingår i NBG.