Under senaste tiden har skolfrågorna i Boden varit ordentligt omdiskuterade. Det började med förslaget om att lägga ner grundskolor och på det kom att el och naturvetenskapliga programmet skulle tas bort.
Protesterna blev minst sagt massiva, och som Kuriren tidigare skrivit om har nu politikerna ändrat sig. Gymnasieprogrammen blir kvar, besparingar ska istället göras genom bland annat kreativa lösningar och en bättre och effektivare samordning.
Högre studier
Beslutet att ha kvar programmen klubbades igenom, men det fanns avvikande åsikter. Rigmor Åström (M) och Maria Selin-Fjellström (KD) hade lämnat in en reservation. De vill att IB-programmet återupptas för att kunna tillgodose elever som vill ha en inriktning mot högre studier.
Vad gäller förändringarna i grundskolan så skjuts det på framtiden. Enligt Britt-Marie Loggert Andrén (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, kan beslutet eventuellt tas i december.
Blir det förändringar i förslaget om att lägga ner Bredåkers skola och högstadierna i Gunnarsbyn och Harads?
- Vi jobbar på det och tittar på vad som kan vara gångbart, men jag kan inte lova något.
Kommer det att bli någon speciell marknadsföring för att få fler elever att gå de aktuella gymnasieprogrammen?
- Det finns en plan, ett handlingsprogram för marknadsföring.
Att det inte togs beslut om nedläggningar av gymnasieprogram får anses som positivt ur ett medborgligt perspektiv, men det negativa är att ekonomin är urusel. Prognosen för årets slut är minus 9,9 miljoner kronor.
- Men det är ett fall framåt eftersom vi gick in med 10,9 miljoner minus, säger Britt-Marie Loggert Andrén.