Nära slutet av asylprocessen

Asylprövningen är en komplicerad process.
Kuriren berättar om gången.

Boden2013-05-08 06:00

Den som söker asyl får ett juridiskt ombud, en tjänst som Migrationsverket betalar. Med det stödet framläggs alla skäl och omständigheter som gör det omöjligt för den sökande att återvända till hemlandet.

Migrationsverket gör därefter en bedömning på grundval av materialet huruvida uppehållstillstånd kan ges.

Ett avslag kan överklagas till Migrationsdomstolen.

-  Den är helt fristående från Migrationsverket, framhåller Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket.

Muntlig
Domstolen kan genomföra en muntlig förhandling med den asylsökande. Skriftlig korrespondens är vanligast.

Migrationsdomstolen kan besluta att Migrationsverket bedömt rätt. Eller bevilja uppehållstillstånd om Migrationsverket bedömt fel. Alternativt återförvisa ärendet till Migrationsverket om man där missat aspekter på ärendet: "Utred på nytt."

Migrationsdomstolens nej kan överklagas till Migrationsöverdomstolen.

-  Man kan jämföra med Högsta domstolen. Det är svårt att få ärenden prövade där.

Slutfasen
Ofta gör Migrationsöverdomstolen bara en snabb genomgång av överklagat ärende och konstaterar att inga uppenbara felaktigheter finns och att ärendet inte är av karaktären prejudicerande. Alltså vägledande för framtida liknande fall.

Nu har vägs ände nåtts. Nästan.

Säkerhet
En möjlighet återstår: Ansöka om verkställighetshinder.

-  Det är en säkerhetsventil. Saker kan inträffa som inte varit kända, vare sig av Migrationsverket eller domstolen, säger Fredrik Bengtsson

Omständigheterna måste vara nya.

Hälsa kan vara verkställighetshinder. Eller att en resa för avvisning inte kan göras av praktiska skäl. Om Migrationsverket avslår ansökan går beslutet inte att överklaga.

Tortyr
Om skyddsskäl, fara för liv, tortyr eller annat, anförs kan ett nej från Migrationsverket överklagas till Migrationsdomstolen. Så är gjort beträffande de hungerstrejkande i Boden.

Felet i första överklagan var att den gjordes för gruppen strejkande. Systemet bygger på "vad riskerar just du vid återvändande?". Nu har gjorts omtag med enskilda överklagningar av verkställighetsbeslutet.

Två hungerstrejkandes ärenden i Boden har inte ens prövats av Migrationsverket i första ledet.

-  Man kan utan att visa dålig respekt undra varför de hungerstrejkar.

Håkan Zerpe

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om