Under tisdagen startade rättegången gällande mutbrott, där Bodenprofilen Lars Olofsson, företrädd av advokat Johan Eriksson, står åtalad för att under sin tid som vd för Asfaltsbeläggning i Boden AB (numer Bodenhus) ha gett en muta till en tidigare projektledare på dåvarande Vägverket. Projektledaren i sin tur står åtalad för att ha mottagit mutan. Den ska enligt åtalet bestått av ett stall till ett värde av drygt 700 000 kronor eller "i vart fall" ett lån på cirka 250 000. Medan åklagaren menar att det rör sig om en muta i egenskap av den roll projektledaren haft på Vägverket, tycker försvaret inte att det pågått någon orätt.
– Något motiv har inte funnits för Lars Olofsson att ens försöka muta projektledaren, säger projektledarens advokat Jens Arnhof.
Rättegången började med att åklagare Johan Lindmark framförde sin sakframställan. Utöver teknisk bevisning, så som fakturor, offerter och mejlkonversationer belyste han bland annat att projektledaren suttit på en mutkänslig post genom att redogöra för hans yrkesroll.
– I hans roll som projektledare har det ingått att vara delaktig hela vägen. Han har varit med från och med förstudien tills vägen är klar, säger Johan Lindmark.
– Asfaltsbeläggningar har anlitats av Vägverket för att göra stora reparationer på vägar i Norrbotten. Projektledaren ledde många av de projekten.
Bakgrunden till åtalet är att den tidigare projektledaren skulle bygga ett stall och fått ett företag rekommenderat av Olofsson. Olofsson i sin tur hade gått i god för att projektledaren kunde betala fakturan för stallet. Av personliga skäl får dock projektledaren svårt att klara av betalningen.
– Han har velat berätta om detta för polis, skälen till att han inte kan betala, för det menar han är helt avgörande. Det handlar inte om mutavsikt utan han har fått personliga problem. Men när han gör det får han kalla handen av polisen. De säger att de inte ens slår på bandspelaren. Vi har aldrig varit med om det tidigare, säger Jens Arnhof.
Enligt försvaret träder Olofsson in och Asfaltsbeläggning tar över fordran.
– Det var en viktig kund för oss och jag hade gått i god för den här leveransen. Har jag gått i god för något måste jag väl ändå leva upp till det, annars har ju mitt förtroende försvunnit, säger Olofsson.
– Att de har kommit in i bilden har fullt förklarliga skäl, det är affärsmässiga överväganden. Det handlar ingenting om mutor. De har gjort helt rätt affärsmässigt utifrån den situation som var då, säger Jens Arnhof.
Försvaret menar även att det inte rör sig om någon muta då projektledaren under 2009 var i färd med att byta jobb inom Vägverket, något som enligt projektledaren var allmänt känt. Lars Olofsson säger sig även känt till detta. Enligt projektledaren var en anledning till att han inte fick jobbet att en anonym anmälan inkom gentemot honom, rörande stallet.
Är det relevant att projektledaren har sökt jobb i Stockholm?
– Det visar att hade allt gått som planerat och man inte anmält honom hade han senare direkt bytt tjänst och varit verksam i Stockholm. Det hade inte funnits något skäl att muta honom – han hade ändå inte haft kvar sitt jobb och det visste ju alla om, säger Jens Arnhof.
Asfaltsbeläggning i Boden ska enligt åtalet åläggas en företagsbot på 1 400 000 kronor då bestickningsbrottet ska ha begåtts i deras näringsverksamhet av en person i ledande ställning.
Imorgon hålls den andra och sista förhandlingsdagen i Luleå tingsrätt. Då ska sex vittnen höras, däribland dåvarande chefen i Vägverkets internrevision. Även slutpläderingar ska hållas under torsdagen.