Motstånd mot kvinnor i försvaret

Sedan 1989 har kvinnor i Sverige kunnat göra värnplikten inom samtliga försvarsgrenar. Trots att det har gått 15 år är arbetsmiljön för kvinnliga värnpliktiga fortfarande dålig på många ställen. Det anser försvarsmaktens egen jämställdhetsansvarige Charlotte Isaksson, och hon är kritisk. ?Gärna fler kvinnor i försvaret men inte på det här förbandet? ? är en attityd som hon stöter på. Jämställdhetsfrågorna har haft låg prioritet inom försvaret ? fram till nu. Två av de kvinnor som muckade i april från pansarbataljonen I 19 i Boden tycker att utbildningen skedde på killarnas villkor. De trodde att det skulle ha hänt mer Charlotte Isaksson anser att det finns mycket kvar att göra för att skapa en mer jämställd försvarsmakt. ? Jämställdhetsfrågor har ganska ofta inte varit så högt prioriterade. Det handlar om starka ifrågasättanden. Charlotte Isaksson menar att det är lätt att bli personlig när det handlar om jämställdhet. Känslor går före professionalitet och kunskap. Charlotte Isaksson har också mött tveksamhet mot de undersökningar som gjorts i ämnet jämställdhet. ? Det kanske är ett uttryck för ett generellt motstånd. Vi har gjort en del kartläggningar av manliga officerares attityder till kvinnor i uniform. Det finns grupper som är tveksam till kvinnors inträde i försvaret, säger Charlotte Isaksson. Dålig arbetsmiljö Men utåt, på en generell nivå, låter det annorlunda: ?Gärna fler kvinnor i försvaret, men inte på det här förbandet?, är kommentarer som förekommer, enligt Charlotte Isaksson. ? Det finns ett motstånd mot kvinnor i försvaret inom delar av organisationen. Tyvärr är det så. Var är motståndet störst? På plutonsnivå eller högre upp i organisationen? ? När vi undersökt förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön så finns inga skillnader. Det förekommer på alla nivåer. Andra studier har visat att de som har erfarenhet av att arbeta med kvinnor är generellt sett mer positiva till kvinnor i försvaret. Charlotte Isaksson tycker att arbetsmiljön för kvinnliga värnpliktiga på många ställen är dålig. ? Enligt senaste studien upplever 37 procent av kvinnliga officerare och värnpliktiga att de varit utsatta för sexuella trakasserier eller trakasserier på grund av kön. Sexuella trakasserier handlar inte om sex utan om makt. Sedan 1989 har kvinnor haft möjlighet att göra värnplikten och Charlotte Isaksson anser att försvaret hittills inte lyckats ge kvinnorna rätt förutsättningar för att kliva in i den mansdominerade organisationen. ? Det finns en massa förklaringar till det, men faktum kvarstår att på den här långa tiden finns det fortfarande kvinnor som har svårt att exempelvis få utrustning som passar. Det är fullständigt oacceptabelt, ett underbetyg åt oss inom försvaret och ingenting som försvaret kan vara stolt över, säger Charlotte Isaksson och fortsätter: ? I höstas togs dock ett nytt grepp från centralt håll. Man har nu satt upp en tidsplan för anskaffning av utrustning anpassad för kvinnor. Regeringen och ÖB har varit tydlig med att försvaret måste öka andelen kvinnor och Charlotte Isaksson anser att det funnits ett glapp mellan högsta ledningen och de som jobbar ute på förbanden. ? Det finns en ambivalens. I grunden tycker man inte det är viktiga eller prioriterade frågor och då vill man få det till att ÖB egentligen inte heller tycker det är viktigt. ÖB säger bara att andelen kvinnor ska öka för att ligga bra till hos regeringen, och vara politiskt korrekt. Det hör man ganska ofta. Med andra ord tycker en del: ?ÖB säger att andelen kvinnor ska öka, men han menar det egentligen inte. Därför behöver vi inte heller ta det på allvar i praktiken.? Charlotte Isaksson påpekar dock att det börjat hända saker, i positiv bemärkelse. Jämställdhetsfrågorna tas på större allvar. Hon anser också att försvaret börjat i rätt ända, det vill säga att ordern att försöka öka andelen kvinnor har kommit uppifrån. ? Däremot har vi inte gjort det tillräckligt mycket och tillräckligt bra. Det krävs mer tid att förklara och motivera, utbilda och följa upp. Så här långt har jämställdhetsfrågorna varit lågt prioriterade. Men de senaste åren har de börjat hända saker. Pliktverket har möjlighet att ?släppa? igenom kvinnor som inte uppfyller alla krav och låta dem göra värnplikten. På frågan om hon tycker det är rätt att kvotera in kvinnor, svarar hon: ? Det är många fler killar än tjejer som gör värnplikten och som inte uppfyllt alla krav. Värnplikten handlar om att bygga upp en människa. Det handlar framför allt om vad vi gör med dem som rycker in. Gör kvinnor värnplikt på männens villkor? ? Ja, på många sätt är det så. Hur ska ni inom försvaret komma till rätta med det? ? Vi måste skapa mycket bättre förutsättningar. Bland annat att tjejer som rycker in får bra utrustning så de kan agera på lika villkor. Sedan måste vi jobba mer med utbildning och få bort en del attityder.