Casper Kämpes legobyggande varvas med studsandet i soffan. Ibland stannar upp för att hosta till, han är förkyld.
Normalt för någon annan. Farligt för Casper. Nyligen utskriven från sjukhuset är han hemma från skolan och äter penicillin.
När Casper blir sjuk reagerar han nämligen starkare än någon som är fullt frisk. Caspers berättelse tar sin början år 2003.
I september 2002 var lyckan total för Anna Grönberg. Nio månader senare skulle hon bli mamma för andra gången. Första barnet Joel skulle få en lillebror - Casper. Graviditeten var bra och ultraljudet i vecka 18 såg normalt ut.
Casper kom till världen och tillsammans med sambon åkte Anna hem med sin nyfödde son redan dagen efter födseln.
Fem dagar senare var det dags för ett återbesök på sjukhuset.
Ingen puls
En vanlig rutinkontroll stod på schemat. Där och då lade föräldrarna märke till det som var ett första tecken på att allt inte stod rätt till.
- Läkaren kände väldigt, väldigt länge på Caspers ljumskar. Det tyckte vi var konstigt, säger Anna Grönberg.
Bara minuter senare skulle livet ta en rejäl vändning.
- Jag kan inte känna någon puls i Caspers ljumskar, berättar Anna att läkaren sa.
Efter det gick det fort. Akut fördes Casper ner till barnintensiven där det stod klart att han hade en medfödd hjärtmissbildning. En sjukdom Casper själv inte gärna pratar om. Mamma Anna berättar:
- Han vill vara som alla andra och inte känna att han blir särbehandlad, säger hon.
Casper försvinner in i leksakernas värld och låter mamma berätta vidare om sitt hjärtebarn.
Obeskrivligt kaos
Diagnosen heter HLHS, Hypoplastiskt vänsterkammarsyndrom, och betyder att vänster kammare i hjärtat inte fungerar.
Anna berättar att kaoset som rådde var obeskrivligt.
- Vi förstod ingenting, vi skulle ju till Barnens hus och köpa leksaker till storebror. Nu i efterhand minns jag inte ens att storebror följde med till sjukhuset i Lund. Det är som ett töcken.
Läskig tanke
Snabbt medicinerades Casper för att förbindelsen mellan lungpulsådern och stora kroppspulsådern, ductus, skulle hållas öppen.
En förbindelse som normalt stängs vid födseln. I och med att Caspers förbindelse inte hunnit sluta sig kunde han med hjälp av medicin hållas vid liv.
- Om den hade stängts så hade han inte varit med oss i dag, det är läskigt att tänka på, säger Anna tyst.
Samma dag flögs Casper med ambulanshelikopter till Lund där han opererades för första gången, sju dagar gammal. En högriskoperation som innebar 50 procents chans att överleva. Dagarna efter var det på nytt dags för ett skräckscenario.
- Han var alldeles blek, hängde med kroppen och bara skrek. Jag ringde på klockan och sa att något var väldigt fel, det visade sig att det hade samlats vätska runt hjärtat. Han höll på att dö. Det är det värsta jag varit med om.
Den andra operationen skedde vid fyra månaders ålder och den tredje och hittills sista tog plats när Casper närmade sig två år.
Nytt hjärta
I dag sköter hans högra kammare det som normalt två kammare gör. En shunt är inopererad i hjärtat och han äter hjärtmedicin en gång om dagen och ska så göra livet ut.
- Vi vet att han någon gång måste få ett nytt hjärta, men vi vet inte när, berättar Anna.
En gång i halvåret kontrolleras Caspers hjärta. Han är glad och livlig, inte sådär blå om läpparna som han var fram till sista operationen.
- Han är som vem som helst. Han är inte mer infektionskänslig än andra men när han blir sjuk så blir han sjukare än vad andra blir. Han är känslig för kyla, värme och för att bli uttorkad. Hjärtsystemet han har nu är beroende av vätska, berättar Anna.
Casper blir trött snabbare än någon med ett friskt hjärta. På gymnastiklektionerna i skolan sätter han sig och vilar när han känner att det blir för mycket. Annars leker han som vanligt med kompisar. Det är ett fåtal saker Casper måste hålla sig ifrån.
- Han får inte åka karuseller som åker fort och upp och ner. Då kan hjärtrytmen rubbas. Att basta eller vara för länge i en bubbelpool ska han inte heller utsätta sig för, på grund av värmen, säger hon och blir hämtad av Casper som tagit fram sitt nya spel. Det har han fått från sjukhuset.
Matchen är jämn och Casper bjuder på ett stort leende när det står klart att han segrat över mamma.
- Jag vann! utbrister han glatt.
Det är inte så konstigt, Casper är som bekant en riktig Kämpe.