Mobilen redskap för säker äldrevård

Ett projekt i länet pekar ut vägen mot framtidens äldrevård. Digital teknik ska säkra kvalitén när de äldre blir fler. Bland annat med fallsensor till mobilen.

ÄLDREVÅRD VIA MOBIL. Här är några av dem som medverkat i projektet med att utveckla vården med digital teknik. Lennart Isaksson, projektledare för aktiv friskvård för äldre, Birgitta Bergvall-Kåreborn, professor LTU, Malte Brännström, distriktsläkare och Hillevi Nordlander, pensionär och medlem i testgruppen. Foto: Håkan Zerpe

ÄLDREVÅRD VIA MOBIL. Här är några av dem som medverkat i projektet med att utveckla vården med digital teknik. Lennart Isaksson, projektledare för aktiv friskvård för äldre, Birgitta Bergvall-Kåreborn, professor LTU, Malte Brännström, distriktsläkare och Hillevi Nordlander, pensionär och medlem i testgruppen. Foto: Håkan Zerpe

Foto: Håkan Zerpe

Boden2010-09-14 06:00
Sverige befolkas av allt fler äldre. Och de äldre lever dessutom längre. Allt detta medför ökade vårdkostnader, vilket är bakgrunden till ett projekt med mobilen i fokus.Nej då, doktor Malte Brännström på Sandens vårdcentral kommer att finnas kvar. Men denna digitala satsning ska ses som ett komplement. Dock inte någon sparbössa. -  Vi kan öka kvalitén utan att det kostar mer, understryker Birgitta Bervall-Kåreborn, professor vid Luleå tekniska universitet. Och vi måste göra förändringar i vårt sätt att arbeta. Vi har inte råd att i framtiden jobba på det sätt som vi gör i dag.Nytt grepp
En fallsensor som är kopplad till mobilen är ett nytt grepp. Dagens larm är stationära, men via sensorn och mobiltelefonen kan man bära med sig larmet överallt där mobiltäckning finns.-  Med det mobila trygghetslarmet kan jag ut och gå, hälsa på bekanta och ändå känna mig trygg. Med motion och socialt nätverk håller man sig mer frisk.Förutom larm kan även olika form av rapportering av medicinska mätningar genomföras via systemet. Exempelvis studier av rubbningar av hjärtrytm, ibland svåra att åstadkomma. Jämfört med dagens modell där en utrustning lånas hem under två dagar är det nya mycket effektivare att kartlägga hjärtats rytm. Systemets teknik kan synas vara ganska komplicerad. Testgruppen med äldre i gruppen 75-82 år hade låg IT-erfarenhet. Utbildning gavs vid tre tillfällen.-  Det är mycket positivt att det fungerat bra för den här åldersgruppen, framhåller Lennart Isaksson, projektledare på EIC, Luleå tekniska universitet, och får medhåll: -  Det har gått väldigt bra för mig, säger Hillevi Nordlander, en pensionär som medverkat i testgruppen. Mycket enkelt att sköta.Mer tester
Inom kort ska projektet gå vidare. Fyra vårdcentraler i länet med totalt 400 deltagare får testa tekniken efter årsskiftet.När kan detta bli var mans egendom? -  Ja, kanske när 40-talisterna börjar skaffa det, tror Lennart Isaksson. Det blir säkert ett successivt införande och mycket styrs av kundbehovet.Malte Brännström sammanfattar:-  Det bästa med idén är att man har en mobiltelefon där det finns fallarm, kommunikation med vårdpersonal och vanlig telefon. Och man har kontakt inte med EN doktor, utan med SIN doktor.
Projektet ingå i EU-programmet MyHealth@Age. Kommunerna Boden, Tromsö, Luleå, Piteå och nordirländska Ulster ingår jämte Norrbottens läns landsting och EIC Centrum för Innovation och eHälsa vid Luleå tekniska universitet. Också företag och organisationer medverkar. Budgeten är på 15 miljoner kronor och projektet startade 2008.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om