Skatteverket har under perioden 2020–2023 kontrollerat miningdatorhallar runtom i Sverige, vilket har resulterat i att total 18 bolag har upptaxerats med sammanlagt nära 1 miljard kronor.
Utåt har bolagen angett att de har sysslat med momspliktiga verksamheter som exempelvis datalagring eller animerad film. Men enligt Skatteverket har det varit en ren bluff.
– Syftet är att de vill ha skattefördelar de inte har rätt till, säger Patrik Lillqvist.
I själva verket, berättar han, har de ägnat sig åt att skapa nya enheter av kryptovalutor, så kallad "mining".
– Man kan se det som ett sedeltryckeri, det är bara det att det du framställer är inte sedlar utan digitala pengar – kryptovaluta. Det är inte i sig olagligt men det ger inte rätt till momsavdrag.
Det är något som kräver stark datakapacitet, något som finns i serverhallarna.
Staten har gått miste om skatteintäkter i och med att bolagen inte har betalat in moms och dessutom har fått tillbaka momspengar på felaktiga grunder.
Utredningen har varit komplicerad.
– Vi reagerade på de här bolagen och började titta närmare. Det vi kunde se var att de inte hade utrustning för den verksamhet de utger sig för att ägna sig åt. Den här utrustningen kan bara användas till framställning av kryptovaluta.
Flera av bolagen har överklagat besluten.
– Men vi kan se att domstolarna till nästan 100 procent har gått på vad Skatteverket har sagt.
Officiellt har de här bolagen inte gått med vinst, så de har överhuvudtaget inte genererat några skatteintäkter för exempelvis Bodens kommun. De har heller inte skapat mer än några få anställningstillfällen.
– De här servarna sköter sig själva.
Trots det har de fått mycket stöd i de kommuner de har etablerat sig i, berättar Patrik Lillqvist.
– Sverige är väldigt förmånligt att etablera sig i, vi har kyla och billig el. I norra Sverige finns goda förutsättningar med lokaler och annat, där har man varit väldigt offensiva mot kommuner. Samhället har varit givmilt i hopp om att bolagen ska skapa jobb och sätta orten på kartan.
Men allt har enligt honom varit lurendrejeri.
– Företagen har leasat dyr utrustning och hyrt lokaler och gjort avdrag för dessa kostnader utan att ha rätt till det.
Skatteverket har sedan inte gått vidare med att utreda vart kryptovalutan har tagit vägen. Ett troligt scenario, menar han, är att bolagen verkligen har tjänat pengar på sin verksamhet.
– Annars skulle de inte vara så intresserade av att etablera sig just här.
Ägarna är både svenska och utländska.
– Det är lite blandat. Många gånger har det internationella kopplingar.
Claes Nordmark (S), kommunalråd i Boden, uppskattar Skatteverkets arbete.
– Det ska vara ordning och reda i Boden därför vi välkomnar givetvis Skatteverkets granskning.
Däremot anser han inte att kommunen varken kan eller ska lägga sig i hur de företag som etablerar sig i kommunen bedriver sin verksamhet.
– Den uppgiften ligger på nationella myndigheter som Skatteverket. Skatteverkets rapport är riktad mot ett antal företag och den pågående juridiska processen är mellan Skatteverket och dessa företag. Det är säkerligen även därför som Skatteverket över huvud taget inte har sökt kontakt med Bodens kommun kring dessa ärenden.