Margarinlåda nytt hett landmärke
Avfall och biobränsle ska ge Boden hetvatten och elektricitet. Nya pannan i Bodens värmeverk är en mäktig historia. Den står i en byggnad som rymmer 240 enplans Älvsbyhus. 350 miljoner kronor investeras. Värmeverkschefen Hardy Lundberg känner sig trygg, trots alla miljoner.
Smaka på det. En aktningsvärd summa. Sannolikt en av de största enskilda investeringarna i Bodens kommun hittills. Vattenfalls kraftverk undantagna.
Nya huset vid värmeverket ser inte så märkvärdigt ut från utsidan. Förutom att byggnaden syns över stora delar av Boden.
- Bodens nya landmärke ser ut som en margarinlåda, karaktäriserar värmeverkschefen Hardy Lundberg finurligt när vi står utanför den jättelika byggnaden. Vi hade inte råd med så höga arkitektkostnader, tillägger han.
Enkel utanpå är en sak. Inuti en annan. När vi kliver in i den 64.000 kubikmeter stora byggnaden stormar teknik och proportioner mot oss.
Gul rökgasrenare
Det här är ingen vanlig öppen spis. Pannan är tolv våningar hög. 240 enplans Älvsbyhus ryms i byggnaden där pannan med tillbehör är belägen.
En iögonfallande gul konformad sak står i ena hörnet. Det är rökgasrenaren, en garant för att det som eldas inte ska skada miljön.
Ett virrvarr av ställningar, både för kommande drift och för bygget, klär in hallen som faktiskt begåvats med ett par ljusinsläppande fönster.
Just vid vårt besök arbetar ett gäng med att sätta in tegel i nedre delen av pannan. Den är delvis tegelinfodrad, delvis försedd med kylning.
- Här inne blir det 1.100 grader varmt, säger Hardy Lundberg när vi kikar in i pannans bottendel.
850 grader
Byggnaden är hög - en nödvändighet. De heta gaserna tvingas strömma uppåt och måste hålla 850 grader under minst två sekunder.
- Så att vi bränner ur den där sista molekylen. Annars kan vi få dioxinbildning (dioxin, ett farligt miljögift som bildas vid förbränning av bland annat plaster, Kurirens anm.) i gaserna. Men vi har också filter och injicering av aktivt kol.
Byggnadsarbetare och tekniker från hela Europa finns på plats vid pannbygget. Totalt är ett hundratal personer sysselsatta här vid Bodens utfart mot Jokkmokk. Artadinsz Kusa från Polen sitter och isolerar med mineralull, medan Mikael Kulju, Vasa, märker ett rör som ska isoleras.
- Jag mäter rörets diameter och noterar detta tillsammans med uppgift på tjockleken på den isolering som ska sitta runt röret. Då vet mina kamrater vad de ska göra sedan, förklarar han.
Gentlemannaavtal
Entreprenaden är delad. NCC uppför huskroppen, danska Wölund bygger pannan medan Alstom ordnar rökgasreningen och Luleåföretaget ETK turbinen som alstrar el.
- Vi har avtal med varandra, ett slags gentlemens agreement, där vi tillsammans ska göra allt på bästa möjliga sätt, förklarar Hardy Lundberg.
Nya pannan ska ta hand om brännbara avfallet från Boden, Älvsbyn, Piteå, Luleå, Kalix, Överkalix, Övertorneå och Haparanda. Även norska Mo i Rana och Bodö levererar.
80.000 ton per år får eldas och därmed undviks nuvarande transporter till andra förbränningsanläggningar utanför länet.
Biobränsle och nämnda avfall blir pannans mat. Både fjärrvärme, 80 procent, och elektricitet, 20 procent, kommer att levereras. Energiproduktionen i pannan blir ungefär en tredjedel av den vid Bodens kraftstation, Vattenfalls elfabrikör vid Luleälven några kilometer bort.
Tryggt med avfall
350 upplånade miljoner i investering. 20 års avskrivning på pannan. Känner du dig trygg?
- Ja, just genom att vi valde avfall. På kortare sikt, mellan fem och tio år, är avfallet det mest lönsamma bränslet. Skulle avfallet minska av någon anledning, vilken jag inte kan se nu, kan pannorna fortsätta att fungera utmärkt med mer biobränsle. Men visst är det en kolossal summa för ett sådant här litet bolag.
Biobränslet har fördelen att vara förnyelsebar energikälla.
- Vi kan inte bara använda resurserna på jorden och sedan säga: That´s it. På något sätt måste vi gå vidare mot förnyelsebara sidan och ha kretslopp. Vi har valt en teknik som fungerar bra i kretslopp. Det enda som kan hända är att krav ställs på att energiproduktion ska vara ännu mer förnyelsebar.
- Kretsloppstanken var egentligen det som avgjorde investeringen med den nya pannan.
Dessutom stod Bodens Energi, i dag helägt av Bodens kommun, inför faktum att den gamla produktionsapparaten med nuvarande pannorna måste förnyas.
Gamla pannan gör bara hetvatten för fjärrvärme. Nya pannan bringar vattnet till ånga och därmed kan man låta ångan driva en turbin som gör elektricitet. Denna körs ut på elnätet. Vattnet kyls, återgår till vätska och pumpas ut på fjärrvärmenätet.
- Vi blir alltså inte beroende av fjärrvärmekunder till 100 procent. Nya pannan kommer att gå som baspanna året runt. Vid behov sätts de andra pannorna igång.
Nyinvesteringen provkörs under hösten och tas i produktion efter årsskiftet.
Fakta
Boden har i dag cirka 1.800 fjärrvärmekunder. När nätet är utbyggt, även till Sävast, blir kundantalet 2.500. Bakgrunden till nya pannan är dessutom att avfallsskatten blir lägre om materialet eldas i en panna som också producerar el.
Så jobbar vi med nyheter