Magert stöd till konsten i Boden
Kommunala stödet till konst i Boden är futtigt. Det anser fem konstnärsprofiler som just nu ställer ut i Bodens konstgilles regi. Kuriren samlade de fem för ett samtal om livet, konsten och drömmarna kring konstnärsyrket.
Nu tar de en kopp fika vid bordet inne i konstgillets lokal. Mellan tuggorna av den kaka som Thorsten Nilsson ordnat fram pratar de konst och konstnärskap.
- Vet ni vad jag har bestämt? säger han. Till sommarsalongen 2009 ställer vi upp samma gäng.
Ställa ut tillsammans
Syftet med årets utställning som löper fram till årsskiftet är att någon gång få ställa ut tillsammans. Alla fem är pensionärer.
- Ja, vi som är någonstans mitt emellan amatörer och proffs, varudeklarerar Thorsten Nilsson, ordförande i Konstgillet i Boden. Jag tror att vi har ungefär samma bakgrund. Någon gång i tiden trodde vi att vi skulle kunna bli konstnärer.
Den enda som blev yrkeskonstnär är Gun-Britt Nordmark. Hon arbetade med keramik i 25 år, varav femton år som egen företagare.
- Målat har jag gjort i perioder.
De andra har vid sidan av jobb utövat sitt konstnärskap.
- Jag var en gång på väg att bli konstnär på heltid, men valde att bli officer i stället med hänsyn till trygghet och pengar,
berättar Richard Påhlsson. Nuförtiden håller jag mest på med trä och målar en del. Och fotograferar.
Före detta rektorn Göte Blomstervall minns första utställningen.
- Det var i realskolan. Vi hade bildat en liten klubb och ställde ut. För 70 år sedan, småskrattar han. Nu när jag har gott om tid målar jag nästan skrämmande mycket.
Ekonomin satte stopp
Thorsten Nilsson tog brevkurser på NKI och Hermods för att utveckla sig. Efter 2,5 år på Sunderby folkhögskola var han på vippen att utbilda sig till teckningslärare.
- Ekonomin satte stopp. Och en teckningslärare sade att om du verkligen är intresserad av konst och vill utöva själv ska du aldrig bli teckningslärare.
Konstgillet, startat 1941, ordnar 18 utställningar per år inklusive de arrangemang som gillet ordnar på skolorna.
Bodens Konstgille bjuder in konstnärer från hela landet till utställningarna.
- Jag tror inte att någon i hela Norrland har så fina glasutställningar som vi, konstaterar Thorsten Nilsson stolt.
Eldsjäl
Britta Jacobsson är jämte Thorsten Nilsson en konstens eldsjäl.
- Jag har tecknat från barnsben. Att teckna ligger mig närmast, även om jag provat andra tekniker, säger hon och berättar en historia om när hon skulle måla sin mor men bara hade kaffe som vätska till akvarellfärgerna.
Mamman gick med på att bli målad och undrade om dottern Britta fått med hårspännet. Jodå.
- Men munsåret då? undrade mamma, minns Britta Jakobsson och får munta bifall från sina kollegor.
För litet stöd
Boden är en bra ort att vara konstintresserad i, sammanfattar kvintetten. En lång rad kända konstnärer har levt och verkat i staden.
- Men tyvärr jag tycker att konstnärerna får för litet stöd, menar Thorsten Nilsson. Boden är sämst på att köpa in konst om man jämför alla kommuner i Norrbotten. Man blir nonchalant bemött.
Richard Påhlsson instämmer:
- Nej, just den biten är inte bra. Det är litet för njuggt. Kommunen hade en konsthall som lades ner och i dag håller konstgillet upp konsten i Boden med fina konstnärer och utställningar.
Så jobbar vi med nyheter