En upprustning av Malmbanan är av nöden om H2 Green Steel ska rymma sina transporter jämsides med LKAB, persontågoperatörerna och alla andra som trafikerar banan, enligt Trafikverkets prognoser. H2 Green Steel kommer redan nästa år att börja frakta gods mellan Luleå och Boden.
Samtidigt kommer både Kaunis Iron och LKAB att behöva öka sina transporter på Malmbanan.
H2 Green Steel avböjer en intervju i nuläget och hänvisar istället till ett gemensamt uttalande som Niklas Johansson på LKAB och Karin Hallstan på H2 Green Steel gjorde förra veckan. Detta apropå den nyligen offentliggjorda tidtabellsanalysen för Malmbanan som konsultfirman Sweco har gjort på uppdrag av Trafikverket i samverkan med H2 Green Steel och LKAB – som även har varit med och bekostat analysen.
De skriver bland annat att "även om analysen varit begränsad och endast utgått ifrån en teoretisk tidtabellsanalys för 2025 där man konstaterat att det 2025 inte finns förutsättningar att leverera ett LKAB-tåg dagligen från Kiruna–Boden, så har vi identifierat uppslag att arbeta vidare med för att i praktiken kunna möjliggöra vissa leveranser från LKAB till H2GS över tid."
H2 Green Steel beskriver tågsträckan mellan Luleå och Boden som sin pulsådra i första fasen och förutspår att den kommer att kunna hantera samtliga volymer när produktionen startar.
Men, påpekar de båda bolagen, när sträckan blir mer trafikerad blir den även mer störningskänslig, vilket kan ha påverkan också på tåg som ska färdas en längre sträcka och därmed drabba även LKAB. "Det är därför viktigt att satsningar på dubbelspår mellan Boden–Luleå fortsätter med högsta prioritet för att öka kapaciteten men också att arbete med dubbelspår eller närapå dubbelspår hela vägen Luleå– Narvik kommer i gång."
Nils Alhm, strategisk planerare på Trafikverket, Norra regionen, håller med om att det är trångt på Malmbanan, likaså att den lider av eftersatt underhåll och problem med störningar och förseningar. Däremot invänder han mot den mörka framtidsbild som ofta framkommer i media och beskrivningen av Malmbanan som en flaskhals.
– Vi har ju fått igenom en massa satsningar nu, kopplat till industrierna i norr, och väntar även på klartecken från regeringen att få bygga dubbelspår mellan Luleå och Boden. Så vi ser att vi är på god väg, säger han.
Trafikverket har själv tagit ett eget initiativ att ta fram järnvägsplaner för dubbelspår mellan Luleå och Boden.
– Formellt behöver regeringen inte godkänna att vi tar fram en järnvägsplan. Vi har ett uppdrag från regering att fortsätta utreda förutsättningarna för ett dubbelspår mellan Luleå och Boden och det tolkar vi som att vi har möjlighet att ta fram en järnvägsplan för det, så vi kommer att börja under året. Däremot saknar vi finansiering för projekteringen och bygget.
Förhoppningen är att den statliga finansieringen av bygget ska komma i ett särskilt beslut från regeringen, alternativt i den reviderade nationella transportplanen 2026.
Tidigast 2033 kan ett dubbelspår vara på plats tror Nils Ahlm – under förutsättning att de statliga pengarna beviljas. Det är tre år efter det att H2 Green Steel beräknas ha kommit igång med sin produktion fullt ut.
Vad som däremot redan är beslutat är en lång rad andra åtgärder på den befintliga banan, alltifrån byte av signalsystem, kontaktledningar, växlar och spår till förlängda och nya mötesstationer. Åtgärderna tidigarelades efter att ett malmtåg spårade ur mellan Gällivare och Kiruna 2022, en sträcka som redan var drabbad av flera urspårningar och har ett stort upprustningsbehov. Idag får tågen bara gå med 25 tons i axeltryck istället för 30 ton mellan Gällivare och Kiruna. Även hastigheten är nedsatt på vissa sträckor.
– Det som är bekymret nu, är att de här upprustningsarbetena som startar i sommar kväver tid då järnvägen måste stängas av, framförallt nattetid, men ibland upp till två dygn i taget. Så det blir stökigt en tid, även om det kommer att bli bättre efteråt.
Under upprustningen kommer troligtvis persontågtrafiken att minskas.
Tycker du att staten har försummat Malmbanan?
– Jag vet inte att man kan kalla det försumma. Det är bara att konstatera att vi nu är i en situation där vi har behov av väldigt mycket åtgärder samtidigt och det är olyckligt, säger Nils Ahlm.