Kvittoslarv kan bli en dyr historia

Har du någon gång skrattat när en kioskförsäljare frågar om du vill ha kvitto när du köpt en läsk? Om handlarna inte erbjuder kunden kvitto riskerar de böter på 10.000 kronor.

KVITTOHINK. Den här hinken fyller Kioskbaren till brädden varje dag med kvitton som måste kastas. De kastar tre kvittorullar per dag.

KVITTOHINK. Den här hinken fyller Kioskbaren till brädden varje dag med kvitton som måste kastas. De kastar tre kvittorullar per dag.

Foto: David Kristiansen

Boden2011-12-14 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

Lagen om kassaregister har varit i bruk sedan den 1 januari 2010. I och med lagens intåg har försäljare varit tvungna att erbjuda kunderna kvitto - på alla köp. Det spelar ingen roll om det handlar om en diskbänk för 13.000 kronor eller en läsk för tolv kronor.

-  En del skrattar åt en när man frågar om de vill ha kvittot när de köper en tidning för 12 kronor. Då får man förklara för dem att det är lag på att vi måste erbjuda dem kvittot, säger Maria Hällestrand som äger Kioskbaren i Boden.

Starkt kritisk
Hällestrand är starkt kritisk till lagen och menar att det drabbar företaget hårt ekonomiskt.

-  Det är värdelöst - vi slänger tre kvittorullar om dagen på grund av den här lagen. Det måste skrivas ut kvitto till varje kund, tidigare kunde vi välja om vi skrev ut kvittot. I en sådan här butik, hur många vill ha kvittot? Två på 100 kanske, berättar hon.

För att reglerna ska upprätthållas har Skatteverket ett särskilt team, lett av Helena Bergström, som åker runt i länet för att kontrollera om kunder erbjuds kvitton bland annat.

Oannonserade besök
-  Vi gör oannonserade besök och kollar att alla har kassaregister och kollar att det inte finns några manipuleringsknappar. Vi gör dessutom särskilda kontrollåtgärder, säger Bergström.

Bland annat kan Skatteverket kontrollhandla. Då kliver de in i butiken som vilken kund som helst och köper ett antal varor. Erbjuds de inte kvitto kan affären riskera böter på 10.000 kronor.

- Men då ska det vara regelbundet. Det gäller ju inte om man bara glömmer att ge ett kvitto, men om vi har kontrollerat stället under en längre tid och det inte lämnas kvitto då påpekar vi det. Sedan återkommer vi och utfärdar böter om det fortsätter, säger Bergström.

15 procent åker fast
Skatteverkets Luleåkontor har gjort 120 särskilda kontroller och totalt 350 besök mellan Piteå och Tornedalen under 2011. Ungefär 15 procent av de som kontrolleras åker på det tunga bötesbeloppet. Att siffrorna är så höga beror på att Skatteverket jobbar efter tips och väljer ut ställen som slarvar med kassan.

- Vi åker runt på slump också så klart - oavsett väder, brukar jag säga, berättar Bergström.

Spara kvittot i tre år:

När du köper något på plats i en butik ska säljaren erbjuda dig kvitto. Det framgår av lagen om kassaregister.

För vanliga varor är det en bra idé att spara kvittona i tre år. Så lång tid har du enligt konsumentköplagen på dig att reklamera om det är något fel på det du har köpt.

Det kan även vara bra att spara kvittot utifall att en näringsidkare kräver dig på pengar för en såld vara eller utförd tjänst. Då måste du kunna bevisa att du har betalat. Men efter tre år preskriberas fordran, och du behöver inte betala.

Har du inte kvar kvittot kan du använda ett kontoutdrag där det framgår var du handlat för att bevisa att du köpt varan.

Bytesrätt:

En del affärer som inte tillämpar öppet köp kan i stället erbjuda dig bytesrätt. Det innebär att
du kan lämna tillbaka varan och välja en annan i stället.

Ibland erbjuds du ett tillgodokvitto om du ångrar köpet. Du får alltså inte igen dina pengar. Dina skyldigheter när du köper med bytesrätt är i stort sett desamma som vid öppet köp.
Innan du betalar, fråga när du senast måste lämna tillbaka varan. Spara alltid kvittot.

Det står ofta "Reavaror bytes ej" i affärerna, vilket är lätt att missförstå. Självklart har du rätt att klaga på en reavara - om det är något fel på den.

Källa: Konsumentverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om