Videon är inte längre tillgänglig
Läs mer: Nytt test för prostatacancer
Läs mer: Mustaschhkampen drar igång
Första gången Jan-Erik Nilsson gjorde ett test för att se om han hade prostatacancer var i samband med ett läkarbesök i slutet av 1990-talet.
– Man hade börjat prata om PSA-prov och jag tänkte att när jag ändå är hos läkaren så kan jag väl ta ett. Det är ju vår vanligaste sjukdom och jag var i 50-års åldern, berättar han.
Ett PSA-test görs enkelt genom ett blodprov. Jan-Erik Nilsson hann ta två som båda visade på negativt resultat innan Socialstyrelsen ändrade sina riktlinjer och satte stopp. I stället skulle prostatan nu undersökas av en läkare.
– Läkaren hade korta fingrar och när han skulle sticka in dem i ändtarmsöppningen och känna på prostatan gjorde det ont. Jag fick då en remiss till sjukhuset där man gjorde en biopsi.
Även biopsin var negativ men då Jan-Erik Nilsson väl gjort en fick han fortsätta att göra årliga biopsier.
Nästa gång biopsin genomfördes ville dock läkaren ta om provet då delar av det var otydligt. Nya prover togs omedelbart.
– Det visade sig att jag hade prostatacancer. Jag tog beskedet ganska bra, jag hade min hustru med mig när jag fick det och jag tror att hon blev ännu mer tagen än vad jag blev. Men vi är människor och reagerar olika, det är ju som en chock.
Nu gällde det att se i fall cancern spridit sig till lymfkörtlarna eller till skelettet, nya provet togs och Jan-Erik Nilsson beskriver hur han fick vänta på beskedet i närmare tre till fyra månader.
– Till slut blev jag så väldigt irriterad att jag ringde och frågade om jag skulle dö innan jag fick svaret. Det är ju en nervositet.
När beskedet väl kom visade det sig att cancern inte spridit sig.
Härnäst väntade strålbehandling på universitetssjukhuset i Umeå. När behandlingarna var avslutade fortsatte dock hans PSA-värden att stiga trots att de borde ha sjunkit. Ett tecken på att behandlingen inte hjälpt.
– Jag började ta sprutor och nu är mina värden bra.
Han säger också att även om prostatacancer drabbar män så är det en parsjukdom som även drabbar kvinnorna indirekt då ett flertal av männen får potensproblem av behandlingen.
– Men man får välja om man vill dö med flaggan i topp eller se barn och barnbarn växa upp, menar han.
Sedan 2009 är Jan-Erik Nilsson ordförande för prostatacancerförbundet i Boden. Där driver han viktiga frågor för medlemmarna, däribland att allmän screening av män ska ersätta PSA. Ny forskning visar att läkarna på så sätt kan upptäcka farlig cancer tidigare.
– Vi kräver att vi ska få ett obligatoriskt PSA i enlighet med den nya modellen. Hinner cancern gå ut till skelettet har man tre år kvar att leva.