Konstgillet i ekonomisk kris
Bodens konstgilles ekonomi är på fallrepet. Utan extra bidrag är det tveksamt om föreningen kan överleva.
BEKYMRAD. Curt Björk, ordförande i Bodens konstgille, konstaterar att det ser mörkt ut för föreningen när det gäller ekonomin. "Folk köper mindre konst", säger han.
Foto: Linda Kask
Enda hoppet som kvarstår för Bodens konstigille, som grundades 1941 och är en av kommunens äldsta föreningar, är att få ytterligare bidrag. Under innevarande år har föreningen fått omkring 147.000 kronor av kultur- och fritidsförvaltningen. - Samtidigt kan vi inte begära att kommunen ska sträcka sig hur långt som helst. Vi tycker att detta är viktigt, men det finns ju annat än konst, säger Curt Björk med en lätt suck. Curt Björk tror att kultur- och fritidsnämndens politiker ändå förstår vikten av att det finns en konsthall i kommunen. Enligt honom är Bodens konstgille ett av få ställen i länet där det går att hänga konst i en hall som inte är kommunalt ägd. - Vi har också ett väldigt gott renommé i konstnärskretsar. Någon möjlighet att minska antalet utställningar, som vanligen uppgår till elva-tolv stycken per år, och på så sätt spara pengar, är inte möjligt.- Vi kan inte göra det. Vi har skrivit kontrakt med konstnärer för 1,5 - 2 år sedan. Vi har extremt lång framförhållning när det gäller våra utställningar, därmed är vi uppbundna. Curt Björk är bekymrad över gillets framtid och hoppas på en lösning. - Utan Bodens konstgille blir stans kulturbild fattigare. Kommunen har ju ingen egen konsthall.
Så jobbar vi med nyheter