Kommunal strategi för handeln i Boden

Tummen ner för ökad handel på Kårbacken.Satsning på mer handel längs Kaptensgatan.Det är två huvudpunkter i utredningen om handeln i Boden.

KAN UTVECKLAS. Handelsområdet vid norra utfarten från Boden där Dollarstore nu ligger bör kunna växa, menar utredningen om handeln i Boden.

KAN UTVECKLAS. Handelsområdet vid norra utfarten från Boden där Dollarstore nu ligger bör kunna växa, menar utredningen om handeln i Boden.

Foto: Håkan Zerpe

Boden2013-06-07 06:00

Samhällsbyggnadskontoret har lagt ett förslag till kommunfullmäktige om framtiden för handeln i Boden. Arbetet har bland annat sin grund i en utredning av Handelns utredningsinstitut från 2009, nyligen uppdaterad av WSP Analys & Strategi.

Även workshops anordnades som underlag till förslaget.

Förtätning

Detaljhandeln i centrum bör utvecklas genom förtätning och expansion. Stadskärnan ska vara levande genom ett blandat utbud av kedjor och lokala företagare.

Kommunen bör verka för att Kaptensgatan utvecklas till ett handelsområde. Kaptensgatan ligger vid norra utfarten av väg 97 med Dollar Store som enda affär i dag. Tänkbart utbud är dagligvaror och sällanköpsvaror av karaktären lågpris.

Inte Kårbacken

Däremot bör kommunen vara restriktiv med framtida etableringar inom handeln på Kårbacken, gamla Ing 3/AF 1-området. Handeln riskerar att splittras upp geografiskt vid utveckling av området.

Detaljhandeln på Ugglegatan vid Kvantum kan tillåtas att expandera på motsatt sida av väg 97. Torpgärdans västra industriområde har i dag inslag av handel och bör förtätas med ytterligare detaljhandel i områdets södra delar.

Inga hårda debatter

Daniel Rönnbäck (M), vice gruppledare i fullmäktige, kommenterar förslaget:

– I stora drag är det inget som vi kommer att debattera speciellt mycket. Exempelvis har det under lång tid sagts att Kårbacken inte är lämpligt som handelsområde. Kaptensgatan gick väl litet i stå när Lidl inte fullföljde sin etablering.

Detaljhandeln i Bodens kommun omsatte 1,2 miljarder kronor 2010. Försäljningsindex för dagligvaruhandeln var 88 procent, vilket innebär att tolv procent av försäljningsunderlaget handlade i andra kommuner. Motsvarande siffra för sällanköpshandeln var index 64. En tredjedel av försäljningsunderlaget åkte därmed till annan kommun, företrädesvis Luleå.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om