Wiveca Holst, Stockholm, är i grunden beteendevetare. Hon har 40 års erfarenhet av arbete kring frågor om kvinnofrid och jämställdhet.
- Fast jag brukar beskriva mig som feministaktivist, säger hon när Kuriren träffade henne efter föreläsningen.
Wiveca Holst hade fokus på mäns våld mot funktionshindrade kvinnor. Men även mäns våld mot kvinnor i allmänhet. Bland annat kritiserade hon stuprörsmodellen.
- På 1970-talet arbetade man på bredden, men modellen ansågs dålig. Man skulle vara mer expert.
Kvinnofrid
Kvinnofrid är en fråga som skär igenom alla områden.
- Stuprörsuppdelningen blir väldigt problematisk när en kvinna behöver skyddat boende akut, försörjningsstöd och hjälp med annat.
- I stället för att gå till en person som kan samordna ska kvinnan gå till olika personer som inte samordnar.
I Boden och på andra ställen finns kvinnofridssamordnare.
- Det är bra. Då är det dit man går.
Hon påpekade också kommunernas ansvar.
Kan inte svära sig fri
- Kommunen ska naturligtvis stötta sin kvinnojour. Men den kan inte svära sig fri genom att säga att "vi har en kvinnojour."
Länsstyrelserna gjorde 2009 en studie om hur kommunerna bemötte våldsutsatta kvinnor med funktionshinder.
- Alla kommuner fick kritik.
När män utsätter kvinnor för våld får männen behandling.
- Men resultaten är dåliga. Man kan få män att sluta slå. Men svårast med de här männen är hur de styr och kontrollerar sina kvinnor. Enda behandlingen är ett jämställt samhälle.