Instängd i sitt eget hus

När Ture Selberg läste i Kuriren om Bengt Karlsson från Luleå som var fånge i sitt eget hem men sedan fick en elrullstol tändes hoppet. Även Ture Selberg skulle behöva en elrullstol, men är inte berättigad enligt Hjälpmedelsgruppen i Boden. Tre ansökningar har fått avslag. Ture Selberg bor ensam i sitt hus i Sörbyn. Några grannar kommer på besök ibland och hans son och barnbarn är där så fort de har tid. Varje morgon och eftermiddag kommer hemtjänsten för att hjälpa honom med frukost, städa och bädda. De stannar högst en timme. Promenader är inte att tänka på. ? Jag vill kunna ta mig ut av egen kraft nu när det är sommar, säger Ture Selberg. Han har inte varit till sin frus grav sedan hon dog för ungefär fem år sedan. Han kan inte hälsa på sina tre barnbarn i Sävast. En elrullstol skulle kunna förändra hans liv. ? Tänk, då kan man åka in på en butik och handla, säger Ture Selberg med något drömmande i rösten. Det första Ture Selberg skulle göra om han fick en elrullstol är att åka runt på gården och steka sig i solen. ? Jag blir brun som en pepparkaka, eller blev i alla fall, säger Ture Selberg. Kan inte gå Nervsjukdomen som han lider av leder till att musklerna försvagas. Benmusklerna är så svaga att han inte kan gå alls, dessutom blir hans händer stelare och svagare hela tiden. Han kan bara köra sin manuella rullstol korta sträckor inomhus och är glad så länge han kan hålla i skeden och äta. Trots 84 år i livet och fyra inomhus är Ture Selberg full av liv. Han skämtar om det mesta och är lagom pratsjuk. Men han längtar ut. Vill lukta på blommor och titta på katterna som brukar springa på hans gård. ? Jag kan inte göra något alls utan en elrullstol. De har installerat en ramp för 60.000 kronor, men jag kan inte använda den. Ture Selberg har färdtjänst, men det hjälper honom inte nämnvärt. ? Jag kommer in i bussen, men jag klarar mig inte själv ute. Om jag hade en elrullstol skulle jag kunna åka runt var jag ville. Hjälp med ansökan Anna-Lena Svensson är distriksarbetsterapeut på Erikslunds vårdcentral och har träffat Ture Selberg många gånger. Två gånger har hon hjälpt honom att ansöka om elrullstol. Dessutom har en av hennes kollegor hjälpt honom ytterligare en gång. Utan resultat. Anna-Lena Svensson menar att de restriktiva regler som satts upp av landstinget beror på den dåliga ekonomin. ? Hjälpmedelsgruppen kan inte ta hänsyn till dem som ansöker om elrullstol för rekreation och livskvalitet. Hjälpmedelsgruppen består av en hjälpmedelskonsult, en läkare, en artbetsterapeut, en sjukgymnast och en ekonomiskt ansvarig. Hjälpmedelskonsulten träffar den sökande och rapporterar sedan till resten av gruppen. Beslutet fattar de tillsammans. ? De som bestämmer borde komma hit ut och se hur jag har det, säger Ture Selberg. Vill se sjukhuset Anna-Lena Svensson är tveksam till om Ture Selberg kommer att få någon elrullstol alls och tror att det krävs att hans tillstånd försämras för att en ny ansökan ska få positivt utslag. Samtidigt är hon medveten om att Ture Selbergs situation inte är den bästa och att hans liv skulle förbättras med en elrullstol. ? Det är väl klart att man vill kunna komma ut när man själv vill, det vill alla, säger Anna-Lena Svensson. Tidigare arbetade Ture Selberg som byggnadssnickare och det roligaste han gjort var att hjälpa till med byggandet av lasarettet i Boden. Han har hört att det numera är rivet men inte sett det med egna ögon. ? Det skulle vara jättekul att se hur det ser ut där det har stått, säge Ture Selberg.

Instängd i sitt eget hus

Utanför det röda huset i Sörbyn står häggen i full blom och gräset är vackert grönt.Men Ture Selberg får nöja sig med att titta på grönskan genom ett fönster.Det var fyra år sedan han var ute i sommarsolen.

Utanför det röda huset i Sörbyn står häggen i full blom och gräset är vackert grönt.
Men Ture Selberg får nöja sig med att titta på grönskan genom ett fönster.
Det var fyra år sedan han var ute i sommarsolen.