Insatser som kräver ökad rekrytering

Försvaret måste öka rekryteringen av kvinnor för att uppfylla internationella resolutioner, framför allt FN-resolutionen 1325. Där sägs det att fler kvinnor bör delta i fredsbyggande och konfliktlösande arbete. Så här skriver Sophia Ivarsson och Lina Edmark, vid Försvarshögskolan: ?Detta innefattar både att öka andelen kvinnor, särskilt på beslutsfattande nivåer i alla fredsbefrämjande insatser och att stödja lokala kvinnors freds-initiativ.? De har granskat den nya snabbinsatsstyrkan Nordic battle group ur ett könsperspektiv. Denna styrka kommer vara ett av flera instrument i EU:s krishanteringsförmåga. Fler kvinnor måste rekryteras Fram till den 1 januari 2008 ska Sverige tillsammans med Norge, Finland och Estland sätta upp en styrka på 1.500 soldater. Sverige bidrar med cirka 1.100 soldater. Sophia Ivarsson menar att det svenska försvaret nu måste rekrytera fler kvinnor med tanke på de ökade internationella insatserna. Och för att få fler kvinnor att söka utlandstjänst så måste rekryteringsbasen öka. En målsättning, ur ett vetenskapligt perspektiv, är ett försvar där minst en tredjedel är kvinnor.  ? Det har i olika forskningssammanhang visat sig att när den underrepresenterade gruppen utgör ungefär en tredjedel så får den ett ökat inflytande. Det sker en väsentlig förändring av gruppstrukturerna i organisationen, säger Sophia Ivarsson. Lever inte upp till målet Hon anser att Sverige inte lever upp till FN-resolutionen när det gäller rekryteringen. Vad kan det få för konsekvenser att försvaret inte lever upp till målet med ökad rekrytering?  ? Det kan i internationella sammanhang vara svårt att genomföra en del uppgifter. I vissa situtationer är det viktigt att det finns kvinnor, bland annat i mötet med lokalbefolkningen. I samband med väpnade konflikter är oftast en majoritet av lokalbefolkningen kvinnor och därför är det viktigt att de möter andra kvinnor. Oftast har kvinnor i ett konfliktområde väldigt lågt förtroende för militära styrkor och rättsväsende. Att de möter andra kvinnor i uniform underlättar. Kvinnor på beslutsfattande positioner ser också vilka behov de utsatta kvinnorna har och lyfter fram dessa. Det visar internationella studier, säger Sophia Ivarsson. Försvarshögskolan har också tittat på hur det ser ut i övriga länders försvarsmakter som ska ingå i Nordic battle group. ?...underskottet av kvinnor är ett gemensamt problem?, skriver Sophia Ivarsson och Lina Edmark. Estland har störst andel kvinnliga officerare med sina 7,6 procent följt av Norge 7,4 procent. Sverige har fyra procent kvinnliga officerare och finland 0,5 procent. Utbildning i könsperspektiv Länderna skiljer sig åt när det gäller synen på jämställdhet. Av rapporten framgår att en majoritet av de svenska kvinnliga officerarna är positivt inställda till att delta i internationella insatser. Dock ställs villkor på bland annat hemresor. Förekomsten av sexuella trakasserier kan få en del kvinnliga officerare att tveka söka internationell tjänstgöring. Sophia Ivarsson och Lina Edmark menar att de soldater som ska ingå i Nordic battle group bland annat bör få kunskap om resolution 1325, utbildning vad gäller könsperspektiv i internationell krishantering och att det skapas en gemensam uppförandekod för styrkan, delvis med tanke på att det i samtliga länder utom i Sverige är tillåtet att köpa sexuella tjänster. Försvarsminister Leni Björklund träffade höge representanten för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik Javier Solana i mitten av mars. Samtalen handlade bland annat om FN:s resolution och om hur den kan få praktiskt genomslag i alla internationella krisinsatser. lars-henrik.andersson@kuriren.com 0921/530 93