Det är Caroline Henjered, verksamhetschef inom området Mottagning i Stockholm som anmält den anställde till Migrationsverkets personalansvarsnämnd.
Enligt anmälan har handläggaren, här kallad NN, grovt åsidosatt sin anställningsskyldighet i vad som ålegat denne mot arbetsgivaren. Handläggaren har gjort ett mycket stort antal slagningar, sökningar, i verkets databassystem där känsliga uppgifter finns om asylsökande.
Brott?
Misstanke finns om brott enligt brottsbalken 20 kapitlet om tjänstefel. Personansvarsnämnden får ta ställning till eventuell anmälan om brott.
Migrationsverkets säkerhetsenhet genomförde en granskning under januari-oktober 2010. Den visade en del oklarheter kring slagningarna. Frågetecken uppstod också kring de svar som NN lämnat till säkerhetsavdelningen om slagningarna.
Regelverk kända
I en nio punkter lång lista i anmälan visas att handläggaren borde ha vetat bättre. Bland annat har NN undertecknat en sekretessförbindelse. NN förväntades också ha känt till regelverk och myndighetens roll efter den rätt långa tiden som anställd.
Handläggaren är tills vidare omplacerad och fråntagen rätten att gå in databasen.
Dataintrång
NN har enligt Caroline Henjered visat ansvarslöshet i sin tjänstemannaroll. Hennes förslag till personalansvarsnämnden är att nämnden tar ställning till avsked. Samt att nämnden diskuterar åtalsanmälan för dataintrång.
- Det är alltid allvarligt om det finns misstanke om att någon hämtar uppgifter om människor som är i Sverige av skyddsskäl, kommenterar Caroline Henjered ärendet i telefon från Makedonien. Vi måste ha hög moral här och låg toleranströskel. Liknande säker händer ett par gånger om året.
Samtal
Hon påpekar att samtal förts under resans gång och att nya ska föras med handläggaren när ärendet nu hamnar hos personalansvarsnämnden.
- Det här behöver inte innebära att man är anklagad eller skyldig. Men vi ju har slagningarna och frågan är av digniteten att den bör prövas i nämnden och om man ska gå vidare till polisanmälan.
Läckor
I ärendet framkommer också att en generell misstanke finns att information läcks från Migrationsverket till externa aktörer. Det kan enligt Caroline Henjered exempelvis röra sig om att annan makt eller någon organisation vill komma i kontakt med personer som håller sig dolda i Sverige.