Härom veckan fick en intresserad allmänhet istället chansen till en nulägesrapport av vd:n Markus Mannström på Sagabiografen i Boden.
Han är vd i det lokala bolaget H2 Green Steel Boden AB, ett eget affärsområde i H2 GS-koncernen, och ansvarig för driften av det framtida stålverket. Han kommer till mötet på cykel, för numera är finlandssvenske Markus Mannström från Helsingfors bodensare.
De första anställda i bolaget började för cirka tre år sedan berättar han.
– Under de åren har vi säkerställt en finansiering på ungefär 75 miljarder kronor. Jättemycket pengar, konstaterar han.
Av dem är 24 miljarder kronor inlagt aktiekapital.
– Det är pengar som stora investerare har satsat på oss och så klart väntar sig att få en avkastning på över tid.
48 miljarder kronor är skuldfinansiering.
– Vi har nästan alla stora europeiska stora kommersiella banker involverade på ett eller annat sätt.
Tre miljarder konor kommer från EU:s innovationsfond.
På samma gång har bolaget redan sålt lite drygt 50 procent av sin produktionskapacitet.
– Det är ganska unikt. Vi är ett litet företag som aldrig har byggt någonting, aldrig har producerat någonting och aldrig har levererat någonting, ändå finns det en så stark tilltro till oss.
De framtida behoven av stål från H2 Green Steeel ser han främst i bilindustrin, men också i vitvaror och byggnadsindustrin, framförallt i fasad och paneler. Europa är marknaden.
Markarbetena inleddes 2022 och pålningen för ett år sedan, då också miljötillståndet beviljades.
– På hösten började vi gjuta fundament och i november bygga upp konstruktionerna för själva byggnaderna. DRI-tornet började vi med i april.
Han visar drönarbilder och drönarfilmer som ger en bra bild av hur det ser ut just nu på området där tornet som kommer att synas i hela omnejden och byggnaden för ljusbågsugnen, 110 meter hög, tar form. Det finns två betongstationer på sajten där entreprenörerna hämtar den blandade cementen.
Men ännu är det mycket som återstår konstaterar han.
– De flesta av de tomma ytorna ni ser ska fyllas.
Bodens kommun är en oumbärlig samarbetspartner fastslår han. Det är av kommunen som H2 Green Steel har köpt marken och kommunen är också med i satsningen på väg och järnväg till industriområdet.
– Förutom detta jobbar vi nästan på daglig basis med kommunen med allt som på något sätt har att göra med vår påverkan i samhället idag och framåt. Jag har varit ansvarig för liknande projekt i Kina, Uruguay och Brasilien och om samverkan mellan producerande industri och lokalsamhälle inte så fungerar så fungerar det inte för någon av parterna.
Bygget av väg och järnväg, som båda är nödvändiga för att stålproduktionen ska fungera, är i full gång och det är bolaget Polar Structure som kommunen har upphandlat för det. Därutöver ska processvatten pumpas upp från Luleälven till fabriken men det är inte klart vilken samarbetspartner som ska göra det.
En annan bärande faktor för att kunna starta stålproduktion är rekryteringen. Idag är de 220 anställda i bolaget men om ett år kommer det vara 600 och i början av 2026 när produktionen startar 1 500.
– Vi behöver bli 80-90 nya medarbetare per månad ända fram till uppstart.
Förhoppningen är att så många som möjligt ska bosätta sig i Boden för att det få in nya skattebetalare i kommunen.
– Ambitionen är att åtminstone 70 procent av dem ska bo här.
Det handlar om tekniker, montörer, mekaniker, elektriker, processoperatörer, underhållsoperatörer med flera, plus specifik kompetens för elektrolys, DRI-produktion, gjutning och varmvalsning, inom digitalisering och maskinlära samt andra generella yrkesgrupper inom ekonomi, inköp och rekrytering. Huvudparten kommer att vara direktanställda, resten entreprenörer som driver kontinuerlig verksamhet i fabriken.
I februari i år skrev bolaget avtal med fackförbundet Byggnads.
– Det är ett helomfattande avtal för samtliga entreprenörer på vår arbetsplats. Alla anammar det här avtalet och det är ganska unikt för en sådan här internationell arbetsplats.
Han konstaterar också att det kommer att krävas stora satsningar på utbildning inom de yrkeskategorier som arbetar på stålverket.
– Vi kommer att ha ett kontinuerligt behov av rekrytering och kompetensutbildning i all framtid, så länge vi verkar här.
Totalt kalkylerar experterna med 10 000 direkta och indirekta arbetstillfällen i regionen som resultat av stålverksetableringen. Det innebär både krav på samhällsservice och att det finns förskolor och skolor till många nya barn.
Någon i publiken undrar hur vårdpersonalen ska räcka till alla dessa nya invånare. Men Markus Wennström menar att det inte bara går åt ett håll. Han räknar med att när människor flyttar hit för att arbeta i stålverket har många med sig en partner som jobbar i något annat yrke, exempelvis inom vården, och på så vis kan de nya familjerna bidra till kompetensförsörjningen även på andra håll i samhället.
Arbetskraften kommer att behöva boende men en del behöver bara tillfälligt boende.
– När vi är som flest kommer det vara upp till 3 500 byggarbetare på plats och vi såg ingen annan lösning än att ta vårt ansvar och skapa entreprenörsboenden.
Det handlar om moduler på elva till tolv kvadratmeter med en standard som motsvarar ett enkelrum på hotell.
– För det första behöver vi säkerställa att alla har ett vettigt boende, för det andra att de har det i tid, så att vi inte råkar ut för en bostadsmarknad som spårar ur fullständigt.
Till och från entreprenörsboendena kommer det att köras bussar, för att undvika trafikstockningar och parkeringskaos.
– Man måste tänka ganska stort för att kunna ha en byggarbetsplats med 3 500 byggare.
Frågor ställs även om malmen och transporterna.
– Malmen kommer de tre första åren att importeras från Brasilien och Kanada med stora fartyg, berättar han.
Även de utgående stålet till kontinenten ska fraktas med båt.
– Vi jobbar mycket med Luleå hamn just nu, men vi har inte klarhet i alla hamnfrågor i Luleå än, så vi tittar också på alternativa lösningar.
Ytterligare någon i publiken frågade: Håller ni tidsplanen?
– Alltid. Vi kan inte ha någon annan målsättning. Men sedan i så här stora projekt så finns det oändlighet många risker som kan påverka sluttidtabellen.