Hästarna var av raserna nordsvensk brukshäst, russ och shetlandsponny.
Bedömningar görs sådana här gånger av typ, rörelsers korrekthet, skritt, trav samt en veterinärbesiktning.
- Syftet är att behålla användbara och sunda raser. Nordsvensken är exempelvis över 100 år gammal, säger Lennart Enberg, Påläng, hästägare och entusiast.
Bonddräng
Han har hållit på med hästar i 35 år och är uppvuxen med dessa i jord- och skogsbruket.
- Det är väl en sjukdom, skrattar han åt intresset. Jag började med avel. Sedan kom det till litet uppdragskörningar för turister. Och någon gång turridning. Men inte trav längre.
Vad fascinerar med hästar?
- Ja, säg det, funderar han. Hästen är en otroligt god
arbetskamrat. Behandlar du den rätt får du ut så vansinnigt mycket.
Hästen är ett stort djur, men kan underordna sig människan på ett sätt som gör att hästen bjuder till sitt allra bästa när människan som mest behöver det, förklarar Lennart Enberg.
Tydlighet viktigt
- Detta går aldrig att göra med elakhet, utan genom att man är en god ledare, tydlig och konsekvent.
Avel är intressant, tycker han.
- Nordsvensken är gedigen. Man har hållit koll på den genom premiering och avelsvärdering för att behålla och förbättra kvalitén.
Litet kan man likna avelsvärdering med en hundutställning.
- Du får ju meriter på hingstar och ston.
Inhemska raser är gotlandsruss, nordsvensk brukshäst och ardenner. Enligt EU finns visst hot mot att dessa ska försvinna. Bidrag kan ges för åtgärder i syfte att behålla de raserna.
Hästcentrum i Boden?
- Det gäller att få ett cent- rum så brett som möjligt med bred förankring och förståndiga människor. Boden är dessutom ett naturligt hästcentrum.