Henning Wahlström, 74, känner oro för om han ska få tag i sina livsviktiga mediciner framöver.
Det är tack vare medicinerna epileptikern Henning Wahlström i Boden kunnat arbeta och leva normalt hela sitt liv.
– De ville sjukpensionera mig när jag var 25, men i stället utbildade jag mig till mentalskötare och jag har jobbat inom psykiatrin fram till 65 års ålder, berättar han.
Henning känner en enorm tacksamhet för att medicinerna räddat hans liv och beskriver dem som hans livsnerv. Men under hösten har han haft problem med att få tag på dem. I september restnoterades flera läkemedel som ordineras vid epilepsi.
– Det är åt helskotta att våra mediciner inte ska räcka. Får vi epileptiker inte medicin kan vi få något som heter status epilepticus. Det är farliga kramper som inte upphör förrän man dör, säger han.
Hennings läkare och apoteket i Boden lyckades tillsammans ordna licenspreparat från USA åt honom. Men med tanke på att medicinerna flera gånger tagit slut under hösten känner Henning en stor oro för hur det ska gå för honom när den här omgången tar slut.
– Jag äter hästmängder med medicin, det går åt ganska mycket. Jag ska kolla med apoteket om de har mer, men jag är inte så säker på det. Min basmedicin får absolut inte ta slut, då är det riktigt farligt, säger Henning.
Sofia Segergren, förbundssekreterare vid Svenska epilepsiförbundet, berättar att sjukvårdsministern Acko Ankarberg Johansson (KD) tackat ja till ett möte för att diskutera läkemedelsbristen.
Svenska epilepsiförbundet har också slagit larm då de livsviktiga medicinerna tagit slut och de kräver nu att myndigheter ser över ansvaret för läkemedelsförsörjningen.
– Det är ingen som känner sig helt trygg med tillgången på läkemedel just nu, det har varit problem med flera epilepsiläkemedel. Vi har fått till oss många historier om att det varit en chockartad upplevelse att få reda på att medicinen är slut och ingen vet hur man ska få tag på ny, säger Sofia Segergren, förbundssekreterare på epilepsiförbundet.
Stefan Stridsman, verksamhetsområdeschef vid neurocentrum, bekräftar att problemen med läkemedelsbristen är stora.
Stefan Stridsman är verksamhetsområdeschef vid neurocentrum, Region Norrbotten, även han bekräftar att läkemedelsbristen är ett stort problem.
– Jag delar verkligen patienternas oro, det kan få katastrofala följder om man inte får den medicin man behöver. Det är allvarligt och en ohållbar situation, säger han.
Han berättar att det hittills alltid löst sig när det gäller de mer nödvändiga läkemedlen.
– Men det är med all rätt patienterna upplever oro för om de ska få sina mediciner eller inte. Det har hänt att vi sent en fredag eftermiddag har lyckats få fram läkemedlen med specialtransport, säger Stefan Stridsman.
Han framhåller att läkemedelstillgången ytterst är en politisk fråga, problemet uppstod efter avregleringen av apoteksmarknaden 2009.
Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M) uppger att regeringen inväntar den pågående översynen av läkemedelsförsörjningen, innan den kommer att fatta något nytt beslut i frågan.
I somras gav den dåvarande regeringen Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), E-hälsomyndigheten och Läkemedelsverket i uppdrag att analysera hur ett ändamålsenligt så kallat beredskapsapotek skulle kunna utformas. Översynens första delredovisning ska läggas fram till den nya regeringen den 31 mars. Riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M) säger att det kommer byggas upp ett system för att säkra läkemedelstillgången, men inget beslut kommer fattas förrän regeringen tagit del av myndigheternas analys.
– Under pandemin och även nu har leveranskedjorna upphört i vissa delar, vi har definitivt ett behov av att bygga upp ett beredskapsapotek både i kris- och normalläge, säger Mattias Karlsson.