Har siktet inställt på bottniska bössor

I drygt 40 års tid har Arnold Lagerfjärd i Boden forskat runt ämnet lodbössor och dess mekanismer. Arnold Lagerfjärd arbetade som tillförordnad landsfiskal i Råneå hösten 1964. Han följde med till en mekanisk verkstad i Råneå där ett gevär skulle skrotas. - Där arbetade Helmer Wikström, den siste i sin släkt som sysslat med bössmide, berättar Arnold Lagerfjärd. När Helmer Wikström berättade om hur tillverkningen av lodbössor gick till blev Arnold Lagerfjärd intresserad och nyfiken. Han ville veta mer och efter besöket i verkstaden i Råneå så väcktes ett intresse till liv. Livrustkammaren - Många semesterresor har gått till att besöka muser, samlare och gamla nedlagda smedjor, säger Arnold Lagerfjärd. Hans kunskaper har nu resulterat i Bottniska bössor som ingår i skriften Svenska vapenhistoriska sällskapets skrifter och som säljs av Livrustkammaren vid Stockholms slott. - I mitten av 1500-talet började man tillverka lodbössor i Sverige. Själva mekanismen kom ursprungligen från Burgund eller Nederländerna. Under stormaktstiden på 1600-talet användes lodbössan av militären och tillverkningen spreds till alla de områden som ingick i Sverige på den tiden. Fram till andra halva av 1800-talet fanns dessa bössor med flintsnapplås kvar i avslägsna trakter av det dåvarande stormaktsväldet. Benämningen lod kommer från den blykula som användes i bössorna. Lodbössan kom också att bli ett bra jaktvapen, och väl lämpat för jakt på småvilt. Skickliga smeder - Jag har studerat de bössor som tillverkades av bysmeder. Det var de skickligaste smederna som tillverkade lodbössor. Det krävdes att de hade borrbänk och räffelbänk för att tillverka piporna, säger Arnold Lagerfjärd. I sin skrift berättar han också om att det fanns en smedja i Boden som låg någonstans mellan I 19 och Garnisområdet. Smeden hette Olov Gustav Enbom och var känd som en duktig vapensmed. - Han tillverkade många bössor åt samer i Jokkmokks socken. Samerna kom ner till Boden och bodde här en vecka medan Olov Gustav tillverkade bössan. Lodbössor slutade tillverkas för drygt 100 år sedan. Flinta - De smeder som tillverkade lodbössor var verksamma längs två områden i länet, dels kustområdet från Kalix och söderut och dels övre Tornedalen. Sedan fanns det bössmeder i Boden och Korsträsk. Från början användes flinta för att antända krutet och i mitten av 1800-talet kom tändhatten. Men lodbössorna var inte till för flyktskytte. - Det gällde att viltet var stilla, säger Arnold Lagerfjärd. Ont om ammunition I slutet av 1800-talet gjorde Remingtongeväret sitt intåg och senare repeterstudsaren, det kanske mest kända var Mausergeväret från 1896. Ett gevär som hemvärnet använde sig av fram till så sent som för tio, tjugo år sedan. När dessa vapen togs i bruk av jägare och militär hade lodbössan spelat ut sin roll. - Men så sent som under första och till och med under andra världskriget användes lodbössor av jägare eftersom det var ont om vanlig ammunition.

Har siktet inställt på bottniska bössor

I 40 år har han forskat om gamla lodbössor tillverkade av bysmeder i Norrland och Finland.Nu har Arnold Lagerfjärd publicerat sin forskning under titeln Bottniska bössor.Bland annat berättas om en duktig vapensmed i Boden som tillverkade många lodbössor åt samer.

I 40 år har han forskat om gamla lodbössor tillverkade av bysmeder i Norrland och Finland.
Nu har Arnold Lagerfjärd publicerat sin forskning under titeln Bottniska bössor.
Bland annat berättas om en duktig vapensmed i Boden som tillverkade många lodbössor åt samer.