Petri Storlöpare håller guidade turer och berättar om huset och människorna som bodde där.
– Det tidigaste som Mogens och Lena har hittat är några blad från en räkenskapsbok från 1866. Då ägdes stället av en Agabus Björk, men det här huset fanns inte då.
Det byggdes 1907–09. På den tiden fanns ännu inte vare sig kyrka eller prästgård i byn.
– Nästa uppgift är från 1874 då Carl Riström köpte stället. Han blev en viktig person i Norrbotten. Han ägde flera affärer och hade hand om mycket av grosshandeln mellan Gammelstad och Haparanda och in i älvdalarna. Han ägde mark och satt i riksdagen, säger Petri Storlöpare.
Carl Riström anställde Carl Forsberg.
– 1901 kom Carl Forsberg hit för att ta hand om det här stället, säger Petri Storlöpare och tillägger, att man i samma veva drog in el och lyse i utedasset.
– Han träffade Carl Riströms familj och sex år senare gifte han sig med en av döttrarna, Lydia. Förra året när Mogens och Lena öppnade det här stället så var sällskapsdamens dotter hit. Hon sa, att det gått rykte om att Lydia som hemgift fått en miljon kronor. Det är ungefär 55 miljoner kronor i dagens penningvärde.
När Lena Malm och Mogens Amstrup köpte huset tog de kontakt med Byggnadsvården i Norr- och Västerbotten. Tillsammans med representanter därifrån diskuterade de om hur de skulle restaurera byggnaden.
– Ingenting hade egentligen blivit gjort för Carl Forsberg lade ned verksamheten 1933 och dog 1934. I stort sett så bommande man igen huset då. Familjen vara bara här på somrarna en vecka eller så. När Mogens och Lena kom hit var möbler, kläder och till och med dagstidningar på köksbordet kvar, säger Petri Storlöpare.
Det finns kvar gamla böcker och familjen prenumererade på Svenska Dagbladet, film- och kulturtidningar. De hade tidningar på engelska, tyska och franska. Carl Forsberg hade varit i Amerika i fem år mellan 1892 och 1897. Han åkte tillbaka 1898-1899 och jobbade då som fotograf i New York.
Lydia trivdes inte i Gunnarsbyn. I ett brev till en väninna beklagar hon sig, att det inte finns något att göra i byn på kvällarna; inga kaféer eller restauranger. Så 1922 när parets son skulle börja på realskolan i Luleå flyttade familjen dit. Carl Forsberg pendlade mellan Gunnarsbyn och Luleå.
När sonen skulle börja i högre läroverket flyttade Lydia och barnen till Uppsala. Carl Forsberg bodde ensam kvar. Sonen kom upp på sommarlov och hjälpte till med affärerna.
– De skilde sig aldrig och båda är begravda på kyrkogården här, säger Petri Storlöpare och guidar vidare upp till övervåningen via pigtrappan.
Huset är en av de första privatbostäder i Norrbotten som fick centralvärme. De gamla ledningarna var sönder och gick inte att laga. Kalle Lundborg i Överstbyn har dragit nya kopparrör. När den första centralvärmen byggdes i huset 1924 så var han lärling hos sin pappa Linus Lundborg.
Carl och Lydia Forsberg fick två barn, Börje och Sofia. Deras rum på övervåningen är original, förutom en diktsamling i Börjes rum, som han skrivit. Där finns bland annat dikter från Gunnarsbyn.
– 2014, när de skrev på kontrakten, var Börjes och Sonjas kusin här. Hon var här tillsammans med Börje sommaren 1932 och berättade om sötebrödsdagarna i huset, speciellt om midsommaraftonen när de fått den här grammofonen och dansade hela natten ute på balkongen, säger Petri Storlöpare och sätter på en skiva.