Glada och trötta landade de i Sverige

Sverige och region Nord fick uppskov i två år men nu tar man emot 1200 omplacerade asylsökande från Grekland och Italien. I går flögs andra flygplanet till Luleå Airport med 148 personer.” Vi är glada att vara här, men trötta, säger syriern Rdnan Kasim.

1200. Så många kvotflyktingar tar Region Nord emot. " Det är lite jämfört med massinströmningen på 12 000 flyktingar under hösten 2015", säger Per-Erik Bjurholt, region Nord.

1200. Så många kvotflyktingar tar Region Nord emot. " Det är lite jämfört med massinströmningen på 12 000 flyktingar under hösten 2015", säger Per-Erik Bjurholt, region Nord.

Foto: Lena Leffler

BODEN2017-07-06 19:17

Tanken var att Sverige redan 2015 skulle ta emot fler flyktingar utifrån en EU-överenskommelse för att avlasta Grekland och Italien. Men på grund av massinströmningen under hösten samma år gavs uppskov.

– Vi hann ta hit två flygplan med eritreanska flyktingar innan allt stoppades upp, säger Per-Erik Bjurholt, chef för fördelningsenheten i region Nord.

Eftersom uppskovet går ut i år så ska Sverige och tre regioner hos Migrationsverket ta emot 3500 flyktingar varav cirka 1200 går till region Nord. De som kommer hit är asylsökande och går igenom en helt vanlig asylprocess.
- Det vi tar emot här uppe är väldigt lite, eller ingenting jämfört med tidigare mottagande, säger Per-Erik Bjurholt, migrationsverket.

Första flygplanet kom redan för tre veckor sedan och är redan utslussade i regionen. Det var syrianska barnfamiljer. Från Luleå Airport bussades flyktingarna till gamla asylboendet Älvbrinken som förvandlats till ett tillfälligt mottagningsboende.

– Vi fick ett mejl samma dag som första gruppen flögs in om vi kunde öppna av Migrationsverket. Så nu blir det en halv beläggning av våra drygt 210 platser några veckor framöver, säger Thomas Hortlund, vd i Pionjären.

På boendet ankomstregistreras och utreds alla flyktingarna innan utplacering.

– Vi har ett kontor där Migrationsverket sköter allt. Registreringen brukar ta max några dagar. När flyktingarna är färdigutredda är de flyttbara från Boden. De åker ut och väntar in sina beslut någon annanstans, säger Bjurholt.

Av de första anlända 250 flyktingarna den 13 juni hamnade drygt 50 procent, eller 125 personer i Norrbotten efter registreringen.

– Det handlar om malmfälten och kommuner inom fyrkanten. Övriga 25 procent av första gruppen gick till Västerbotten och 20 procent till Västernorrland. Fem procent är inte placerade än, säger Bjurholt.

6 juli landade det andra flygplanet i Luleå med 148 personer som åkte vidare till Boden. Gruppen består av eritreaner men även några syrianska familjer som Rdnan Kasim med frun Iman och barnen Sara och Rayan som steg ur en av de tre bussarna.

– Vi kan inte säga så mycket för vi har inte sett något än. Här är lugnare än var vi kom ifrån. Barnen är sjuka så det känns skönt att vara framme, säger Rdnan.

– Var flyktingar hamnar efter Boden beror på vilka som har avtal med Migrationsverket. Tanken är att de ska ut i vårt område men de kan också hamna utanför regionen. Allting bygger ju på var vi har tillgång på platser. Vi fördelar de ”nya” som kommer men samtidigt ligger det också parallellt en avveckling av asylplatser för Region Nord som också fullföljs av stort format. Vid utplaceringen så måste vi även titta över var vi har vår kapacitet som inte berör avvecklingen, säger Per-Erik Bjurholt.

Att färre flyktingar flygs in per omgång innebär att det kommer att anlända fler flygplan än fem som var planerat.

–– Det blev en mindre flyktinggrupp beroende på att man vill sköta transporten med mindre plan. Ankomsten av nya flyktingar sker däremot med tre veckors intervaller så vi hinner utplacera de som kommer först. Jag tror vi kommer att hålla på in i oktober innan alla flyktingar är utplacerade i region Nord, säger Bjurholt.

Han anser däremot inte att dagens flyktingmottagande går att jämföra med den kaotiska massinströmningen 2015.

– Tidigare kunde det komma hur många som helst. Idag är mycket redan gjort utrett och det finns förberedda underlag i form av exempelvis listor med dossiernummer. Då blir det ett mer organiserat mottagande än vad som sker i normalfallet, säger Per-Erik Bjurholt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!