Gammalt möter nytt

När haubitspjäserna skjuter vibrerar marken. Tryckvågen och den kraftiga smällen gör att man rycker till, trots att man är förberedd och bara står och väntar på knallen. Strax därefter känns doften av krutröken som lägger sig som ett moln över pjäsen och manskapet. Sedan kommer nästa skott. En spränggranat fyras av och skickas ut genom det 15,5 centimeter stora eldröret. En mil bort, någonstans på Bodens södra skjutfält, slår den ner och sprider splitter omkring sig i det öde landskapet. I krig ska den träffa fordon och människor och sprida död omkring sig. Bara smällen bör göra fienden rädda, och skräcken när de hör granaterna vina i luften går inte att föreställa sig. Kontrasterna är stora när vi besöker luftvärnsbataljonen. Där syns flygmålen på dataskärmar. Här handlar det om högteknologi och inga kraftiga smällar hörs. Kriget känns abstrakt. Det gör det inte vid artilleripjäserna. Där kan man ana förödelsen om det vore skarpt läge och krig på allvar. Ett stort dataspel På luftvärnsbataljonen liknar det mesta ett stort dataspel. Soldaterna vid spaningsradar 90 övervakar en skärm där alla inkommande flygmål registreras. Är fientligt flyg på väg kan varningar skickas ut till ingenjörstrupperna och artilleribataljonen. Huvuduppgiften är dock att skicka måldata till robot 90-enheterna. Dessa i sin tur har även en egen radar och kan agera självständigt om de lite större radarenheterna blir utslagna. Robert Karlsson, Nyköping, sitter i den mobila spaningsradarn och övervakar flygtrafiken. Hans befattning är underrättelseledare. Kompisen Mattias Olhans från Dalarna sitter mitt emot och försöker mejsla ut flygplanens position. Stridsflyget har nämligen störningskapslar som ska göra det svårt för luftvärnet att pejla in dem. De verkar ha det ganska lugnt. Men kommer fientligt flyg så får de fullt upp. ? Vi sänder så lite som möjligt för att inte bli avslöjade av signalspaningen, berättar Robert Karlsson. Efter sex timmars aktivitet måste de byta område, annars finns risken att de blir upptäckta av fienden. Lägesbild över striden ? Det tar bara fem minuter att packa ihop och lämna platsen. Det gäller att hela tiden göra det svårt för motståndaren att upptäcka oss, säger Peter Harila, ställföreträdande bataljonschef. Han talar varmt om det nätverksbaserade försvaret. Enkelt uttryck handlar det om att alla enheter ska ha samma lägesbild över striden. Han menar at luftvärnet med sin teknologi svarar upp mot tankarna med ett nätverksbaserat försvar. ? Den information vi har kan vi mata in i det gemensamma nätverket, säger Peter Harila. Tekniken är dock inte fullt utbyggd. Den radarbild som luftvärnet ser kan ännu inte överföras till en stridsvagn. Men det är snart verklighet, tror Peter Harila. Däremot så får luftvärnet fram informationen via det gemensamma telesystemet. Väljer ut målen Vi åker vidare och träffar de som sköter robotsystem 90. De är grupperande på en höjd strax utanför Boden. Några värnpliktiga är missnöjda och tycker det är synd att de inte fått skjuta skarpt. ? Normalt brukar vi plocka ut de bästa skyttarna och låta dem pröva på att skjuta skarpt, nu kunde vi inte göra det och huvudorsaken är ekonomin. Ett olyckligt undantagsfall. För kvalitén på utbildningen betyder det inte så mycket eftersom vi har bra simulatorer, säger Peter Harila. Robotskytten Jakob Norrman, Vännäs, sitter i en bandvagn med en joystick i näven. Det är han som avfyrar roboten och stridsledaren Per Kårén ser med hjälp av radarbilden alla mål inom två mils radie. Han väljer ut och fördelar målen åt skytten. ? Om alla led klipps av ska det här systemet kunna bekämpa mål, säger Peter Harila. Några kilometer bort vid Råbäcken ligger stab- och trossplatsen. Där finns också insatsledningen. Förr gick meddelandena via radio men nu är det dataskärmar som gäller. Det system som ska hämta in underrättelseinformation är dock under utveckling. När det är klart får ledningen bättre beslutsunderlag och kan agera snabbare. ? Luftvärnstriden är komplex med alla nivåer, konstaterar Peter Harila. Det märks att det är ett dramatiskt år som väntar försvaret. Stora nedskärningar väntar och alla talar för sin sak. ? Fördelen med I 19 är att här finns alla funktioner och vi kan öva tillsammans. Det kan man inte göra någon annanstans. Jag hoppas den här strukturen behålls och att vi kan bygga vidare på den. Samma sak säger Jonny Börjesson, chef för artilleribataljonen. Sex haubitspjäser är utspridda i terrängen men skjuter mot samma mål. Artilleriet understödjer den mekaniserade striden. Wilhelm Guldbrand, informationschef vid I 19, säger att de gamla haubitspjäserna används i kombination med modern teknik där data skickas inom telesystemet och där artilleriradarn blixtsnabbt kan upptäcka mål. Samövning Artilleribataljonen har nyligen samövat med artilleriregmentet A 9. I Boden utbildas halva bataljonen och på A 9 i värmländska Kristinehamn den andra halvan. En av enheterna kan komma att läggas ner. ? Det står mellan oss och Kristinehamn, säger Jonny Börjesson och framhåller sedan fördelarna med Boden: den stora garnisonen, en miniarmé som kan öva tillsammans. ? Jag hoppas den strukturen inte slås sönder i samband med försvarsbeslutet och att alla bataljoner behålls i Boden, säger han. Strax därpå avfyrar en artilleripjäs några granater. Det handlar om haubits 77 A, en pjäs med 30 år på nacken, och nu hoppas bataljonen att försvaret beställer nya pjäser, kallad haubits 77 BD. ? Det är beslutat att två prototyper ska köpas in. Vi hoppas på leverans av den nya pjäsen om fyra till fem år, säger Jonny Börjesson. Han berättar att den nya pjäsen är smidigare och eldröret är placerat på ett lastbilschassi och granaterna sitter redo att fyras av i ett slags jättestort revolvermagasin. Dagens pjäser kopplas fast bakom en lastbil när det är dags för förflyttning och eldledningen sitter i en bandvagn en bit bort. Det nya systemet är mer integrerat. Återstår att se om försvaret har råd att köpa in nya artilleripjäser. Alla går i väntans tider samtidigt som den stora slutövningen Nordpilen rullar på.

Gammalt möter nytt

Krig med hjälp av högteknologi och gamla mullrande artilleripjäser. I den pågående övningen Nordpilen visas prov på samarbete mellan truppslag och det så kallade nätverksbaserade försvaret.Soldaterna ska få en helhetsbild av vad som händer på fältet och i luftrummet.

Krig med hjälp av högteknologi och gamla mullrande artilleripjäser. I den pågående övningen Nordpilen visas prov på samarbete mellan truppslag och det så kallade nätverksbaserade försvaret.
Soldaterna ska få en helhetsbild av vad som händer på fältet och i luftrummet.