Gammal mat blir biogas

Det sker byggnationer på flera ställen runt reningsverket i Boden. Förutom huvudbyggnaden som innehåller slamdammar och andra bassänger för reningsverkets syfte, har flera siloliknande byggnader tillkommit de senaste åren. En ny silo för flytande matavfall, som mjölk, är under uppbyggnad.

-  Mejeriet kommer att köra hit "gränsmjölk", det vill säga mjölk där bäst före-datumet är på gränsen eller har passerats, säger Johansson.

30 ton gammal mat
Men det är inte bara mjölk. Den här silon används för allt flytande avfall.

Man bygger också hallar för allt fast matavfall som kommer till anläggningen.

Förut tog de hand om bodensarnas matavfall men har precis börjat få hit organiska sopor från Umeå och Jokkmokk. Senare tillkommer också matavfallet från Älvsbyn.

-  30 ton gammal mat från Jokkmokk och Umeå körs hit per vecka, säger Johansson.

Och det är matavfallet som ger den bästa biogasen på sikt.

-  I gassilon, eller rötkammaren, blandas sedimenterat, förtjocknat, avloppsslam med finkrossat matavfall, det är en bra blandning, säger Sune Johansson.

Det finns kapacitet för att få ut 600.000 normalkubikmeter biogas varje år, vilket motsvarar 600.000 liter diesel. Men målet är att kunna få ut 1.000.000 normalkubikmeter i framtiden.

Måste hänga med
-  Vi bygger ju ut och utvecklar verksamheten hela tiden, så målet kan nog nås. Det händer saker hela tiden så vi måste hänga med i samma takt, säger Johansson.

Problemen, som uppstod under vintern med driften, har nu byggts bort tror han.

-  Vi har byggt in hela uppgraderingsanläggningen och ska ha värme där hela vintern. Vi måste säkerställa driften, det är det viktigaste, säger Sune Johansson.

För att ytterligare säkra upp biogasutvinningen håller man på att bygga en anläggning för flytande biogas som ska kunna kopplas på om det skulle kärva.

-  Det är ett reservsystem om något skulle hända, säger Johansson.