Fullsatt biståndsgala

Biståndsgala för föräldralösa skolbarn i Uganda
Medverkande: Totta Näslund, Brolle Jr, elever från Musikgymnasiet i Boden
Projektarbete av Magdalena Andersson, Lina Öhman och Christian Vainikainen
Plats: Björknässkolan, Björksalen i Boden
Torsdag 25/9-03

Boden2003-09-26 06:30
Rolf Nilsén
Det var ju verkligen ett tag sedan ? kan man säga om den biståndsgala som anordnades inför en betryggande fullsatt Björksalen på Björknässkolan i Boden på torsdagskvällen.<br>Nu var det tre elever; Magdalena Andersson, Lina Öhman och Christian Vainikainen, som hade tagit tag i saken och som ett led i sitt projektarbete om Uganda kontaktat artister och ordnat den biståndsgala varifrån intäkterna oavkortat går till föräldralösa skolbarn i Uganda.<br>Ett schysst initiativ och det är bara att hoppas på att mycket pengar också samlades in.<br>Christian Vainikainen ska själv åka till Uganda i oktober och berättade en del om den svåra situationen i landet. Det samlades in kollekt, det visades bilder från landet och, framför allt, så spelades det också musik.<br>Elever från Musikgymnasiet i Boden framförde, med stillsamt övertygande intensitet, melodier som John Lennons Imagine, Cornelis Vreeswijks Somliga går med trasiga skor, Harold Melvin and the Blue Notes If You Don´t Know Me By Now och Michael Jacksons Heal the World.<br>Bygdens egen store son, Brolle Jr, kom med två gitarrspelande kompisar och slog an en ny låt som hette The Sky Was Blue.<br>En känslodramatisk ballad som smakade väldigt mycket av Chris Isaak-Roy Orbison-Elvis Presley. Som det allra mesta som Brolle Jr gör, alltså.<br>Han körde också säkra kort som Playin? With Fire och Heartbreak City, som han döpte om till Boden City, innan han pluggade in Elvis-avdelningen med That?s Allright Mama (som av någon anledning övergick i Varm korv boogie?) och Love Me Tender. Under den sistnämnda låten vandrade han även ut i publiken och sjöng, till några utvalda damer.<br>Sedan klev Totta Näslund, iklädd svart skinnjacka, in på scenen. Tillsammans med den evige vapendragaren, gitarristen Bengt ?Bengan? Blomgren.<br>Totta är en man bland män och han dominerar scenen fullständigt när han väl befinner sig på den.<br>Han startade med Sex fot under marken, fortsatte med den känslostormande Ride, Johnny Ride (där textrader som ?åt helvete med gränserna och åt helvete med drömmarna också?) ingår.<br>Det var som en rysning genom natten (ännu en textrad) att höra det här. Och eftersom ömhet och någonting råbarkat liksom går i tandem hos Totta, så passar det ju så bra när han läser gamle kompisen Ulf Dagebys (?vi var med i en gangsterorganisation tillsammans som hette Nationalteatern?) översättning av Dylans Tomorrow Is A Long Time/Bara om min älskade väntar.<br>Känslorna som registreras känns intakta. Och äkta.<br>En clown i mina kläder satt också fint, liksom den rätt rosslande versionen av Dylans I Shall Be Released.<br>?Bengan? Blomgren är en av landets säkraste gitarrister och med Totta Näslund kan man alltid vara säker på att det utsöndras tillräckligt av kvalitet, för att det bara ska kännas bra.<br>Och som sagt var: hoppas att det kom in mycket biståndspengar också!<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!