Första övningen efter välförtjänt ledighet

"Hur lång lunch behöver ni?", frågar Löjtnant Ocklind soldaterna."50 minuter", svarar grupp-befäl Tommy Sjöholm."Behöver ni så långt tid på er?""30 minuter då?", svarar Tommy Sjöholm.Ordningen är återställd för de 28 värnpliktiga som tjänstgör som spanare under pansarbataljonen på I 19 i Boden. I tre veckor har de haft sommarledigt med mammas varma mat på middagsbordet.Nu är det tvärtom.- Kallt vatten och en frystorkad röra, det smakar sådär, säger 20-årige signalisten Sami Rasheed och tar en stor tugga. Ångest och otränad
För Sami Rasheed från Stockholm är tre veckor en alldeles för lång ledighet. Det civila livet är lugnt, vilket medför att man snabbt blir bortskämd.- Man fått lätt ångest när man ska tillbaka. Det är nog en vecka kvar tills jag är tränad igen. Jag känner hur styrkan försvunnit, jag får ont i axlarna av packningen, säger han.Trots ångesten som de flesta känner av, är det unga motiverade män som sitter uppe på Slumpberget i Boden. De äter kall mat, viftar bort myggor och rycker på axlarna åt hällregnet.- Jag ser fram emot Lodjuret, först efter det är vi riktiga män, säger Sami Rasheed.Det är bara två veckor kvar till Spaningsplutonens hårdaste övning någonsin, Lodjuret. Det är först när soldaterna genomfört den övningen som de blir godkända spanare.- Det kommer att bli fysiskt och psykiskt påfrestande, med lite mat, lite sömn och mycket förflyttning. Resten är hemligt för soldaterna, men det blir två veckors kamp, säger spaningsplutonens instruktör, Löjtnant Fredrik Ocklind.Inte lika vassa
Den första dagen efter semestern bjuder på stenhård övning. Spanarna ska hitta den perfekta platsen för att bygga en observationsplats, en plats där fienden inte kan lista ut att de finns, en plats där de kan skydda sig i en strid. För i en krigssituation är spanarna 20-30 kilometer före resten av armen.Helt oskyddade.- Efter en längre ledighet som tre veckor är de inte lika vassa. Det har omvänd effekt att vara ledig så länge, säger Löjtnant Ocklind.När instruktören ryter order och berättar för soldaterna att det inte är omöjligt att de blir kvar på den här platsen till imorgon så känns det plötsligt väldigt tydligt.Det här är inte bara pojkar i gröna kläder som håller i vapen med lösa skott. De är handplockade, stridstränade soldater som har fått kämpa för att ta sig hit.- Jag har funderat på en framtid inom det militära. Stridsplutonen och Spaningsplutonen är inriktade på utlandstjänst, säger gruppbefälet Tommy Sjöholm.- Men det känns lite avigt med alla nedskärningar, tillägger han.Stridsträning, övning, skytte och gemenskap är livet för Spaningsplutonen.Vad gör ni annars då?Ja, vi sover, äter skräpmat och godis. Vi brukar länsa kafeterian, säger Tommy Sjöholm.

Första övningen efter välförtjänt ledighet

Nu är Boden under befästning igen. 800 värnpliktiga återvände till Bodens regemente i tisdags, efter tre veckors ledighet. Kuriren följde med Spaningsplutonen på månadens första övning som bjöd på kall mat och hällregn.